Apollo - Dionysos

[jehanearbonne]

Jag har varit ganska duktig i helgen. Visserligen inte städat. Lägenheten ser ut som ett bombnedslag - en "domedagslokal" som 4-åriga Tea säger. Men jag har pluggat betydligt mer än jag trodde jag skulle få gjort, jag har varit och tränat och kommit igång bra på min nya korsett. (Det sistnämnda vet jag att en del andra galningar inte skulle skriva

Comments

[frualeydis]

Jag har en icke-fungerande hjärna och sötaste Vallan kom just hem, men jag förstår faktiskt precis hur du menar. Spänningen mellan dessa båda sidor finns hos alla, sen är det olika hur mycket det drar åt olika håll och hur mycket man känner överhuvudtaget.

/Eva

[alderia]

Att släppa kontrollen "måttligt" är ju per definition att inte släppa kontrollen alls. Visst, ibland är det frestande att slänga förnuftet överbord och bara vara lust och känsla, men det kostar banne mig ALLTID mer än det smakar. Det är visserligen tidvis frustrerande att vara apollonisk snarare än dionysisk, det känns som om man missar en massa upplevelser (en massa av DET VIKTIGA, RIKTIGA LIVET (tm)), men när det kommer till kritan är jag inte beredd att betala det pris Dionysos kräver för extasen. Det är helt enkelt så jag fungerar, och du med tror jag.

Det känns himla tråkigt, men jag kan inte hänga med ut i helgen. Simpan jobbar den kvällen, och vi kommer att behöva be mamma om ganska mycket arbetsrelaterad barnvaktstid de kommande veckorna.

[jehanearbonne]

Det var ju skitsynd, rent ut sagt. Men det är inget att göra åt.

Håller helt med dig om det du säger om det dionysiska. Jag tror en del av problemet är att jag av naturen är mer dionysisk än många andra, men tvingar mig att agera apolloniskt eftersom jag har den där jäkla självbevarelsedriften också.

[alderia]

Fast kan man inte se självbevarelsedriften som en del av det apolloniska?

[jehanearbonne]

Jo, så är det troligen.

[irrumator]

Det hära lät ju lite bökigt. Jag är ju då kanske inte den som ska försöka uppmuntra då livet sviker då min livssyn är ju som bekant lite urblekt och nött i kanterna, men men..

Du har folk som tycker om dig, det vet du objektivt sett, och även om de ibland kan bete sig som mähän eller misslyckas med både det ena och det andra, så ändrar det inte på det faktum att de finns där ute. Och ibland (eller ofta) kanske det inte räcker till och man behöver mer medans det inte mer finns just då (pga life, löften, hav, etc) och då kan man bara bita ihop och använda de knep man har för att klara av dagen tills problemet antingen går över eller du fixar det du behöver i de du behöver. Det hjälper ju inte att vi alla sitter med våra egna inre mongon som kräver en jäkla massa uppmärksamhet och energi och ofta tar prioritet över annat. Men men. De finns där ute gumman, gäller bara att hålla tag i den tanken. Puss.

[jehanearbonne]

Aww! Tack gubben. Det var fint sagt tycker jag. :)

[irrumator]

Ja, nånting ska man väl vara bra till. Hoppas trycket lättar.