Degeneration

[baddayinbosnia]

Just nu är jag mest bedövad, om något. Jag pendlar mellan förtvivlan och apati, och hade det inte varit för rökning hade jag varit inlåst på mitt rum från fyra till nästa morgon. Jag klarar inte av att umgås normalt längre. Det går till en viss gräns att sluta tänka och fokusera på att vara trevlig, men sedan är det som att jag ramlar ned i ett hål

Comments

[mofoartist]

Jag känner för dig, Liv. Verkligen. Hade jag vart där hade jag kramat dig. Om jag kan göra nåt, så säg till. Skicka mer kakor eller nåt, jag vet inte.

X

[anonymous]

Säger som personen under. Och du vet att det bara är att ringa, om du skulle ändra dig och vilja prata? Känns så sjukt otillräckligt att inte kunna göra annat än att skriva här, men ja, jag tänker på dig. Massor! Tusen kramar och systerkärlek. /Milena.

-

[anonymous]

Grattis på födelsedagen finaste syster! Tänkte skriva ett långt sms, men min mobil är fallfärdig och halvt omöjlig att skriva någonting längre på, så jag tar det här istället. Hoppas att det är okej med dig. Du verkar inte riktigt gå och nå nu (?), men jag hoppas du vet att jag finns här ändå? Malmö är grått och regnigt, och jag är precis hemkommen från fyra timmars tentaskrivande. Enormt trött. Abi i Göteborg. Skall snart ta tag i en sjudagars-försummad disk och städa i den minst lika försummade lägenheten. Men ikväll kommer Hannah hit, det blir fint. Och vad mer? Jag sprang på Monika på Tegan & Sara i Lund förra helgen, kändes mycket oväntat och fint! Hörde av David att han pratat med dig om Berlin på nyår förresten, saken är den att det inte finns några som helst lediga rum plus att det skulle bli svindyrt. Så det känns, tråkigt nog, ganska nedlaggt. (Vilket var anledningen till att jag inte riktigt hörde av mig ang. det, det kändes väldigt, väldigt väntat att tvingas lägga ner det nu och inte helt rätt att involvera ännu mer folk