Jag har alltid tyckt...
anonymous
December 15 2009, 18:32:34 UTC
...att Rosa är väldigt nära att skapa Den Stora Amerikanska Romanen med "Life and TImes". Inte nog med att han fångar stora delar av amerikansk historia i den, han fångar också den klassiska idealbilden amerikansk kultur så ofta målat upp av hårt arbetande, hederliga människor som verkligen har det "rätta virket"; och han problematiserar den också genom att låta Farbror Joakim dels ha en riktigt grundläggande karaktärsbrist -- den patologiska snålheten kombinerat med den hårdhet han utvecklar under berättelsens gång. Och på samma gång mänskliggör han figuren genom att visa varför han kom att utveckla denna hårdhet
( ... )
Don Rosa har ett stort problem: Carl Barks. Rosa är helt osjälvständig i förhållande till sin idol, och allt han lyckas göra är alltså lite sämre, lite fulare Barkshistorier.
Oj, jag håller verkligen inte med. T.ex. är mig veterligen de flesta av hans mer prylfixerade serier, .den jag gillade mest som liten parvel, The Universal Solvent (den med Lösidröset), inte direkt inpspirerad av någon Barks-serie. Därmed inte sagt att de kanske är hans bästa.
Själv har jag alltid tyckt att Barks serier varit lite småtråkiga, även om han målar upp en mycket intressant universum.
Hmm, jag kanske borde klargöra en grej här - och det är att jag inte minns en tid då bara Barks fanns, för mig har alltid de italienska serierna i Kalle Ankas Pocket samexisterat med Barks & Rosas berättelser (som för mig blev helt olika 'Kalle Anka-universum'). Så i mitt åtta-tioåriga (?) huvud fanns inte 'först Barks, sedan Rosa', utan deras storys bands ihop och trots att stilarna för mig, just då, knappt gick att skilja på, (tills Rosas meta-skämt och Crumb-aktiga skafferingar sköt ut honom ur mängden som en kanon) har jag alltid fått ut olika saker ur deras serier. Så. Pust.
Jag vill på intet sätt säga att Rosas serier väger "mer" än Barks, för - let's face it - Rosas serier är en kärlekshandling gentemot Barks arv, och inget skulle funnits om inte den sistnämnde först hade lagt ut scenen som allt utspelas på. MEN. Att sedan ta detta arv och ge dessa väletablerade, välkända figurer ytterligare en dimension, det är fanimej snyggt!
Comments 5
Reply
/Göran S
Reply
Reply
Själv har jag alltid tyckt att Barks serier varit lite småtråkiga, även om han målar upp en mycket intressant universum.
Reply
Så i mitt åtta-tioåriga (?) huvud fanns inte 'först Barks, sedan Rosa', utan deras storys bands ihop och trots att stilarna för mig, just då, knappt gick att skilja på, (tills Rosas meta-skämt och Crumb-aktiga skafferingar sköt ut honom ur mängden som en kanon) har jag alltid fått ut olika saker ur deras serier. Så. Pust.
Jag vill på intet sätt säga att Rosas serier väger "mer" än Barks, för - let's face it - Rosas serier är en kärlekshandling gentemot Barks arv, och inget skulle funnits om inte den sistnämnde först hade lagt ut scenen som allt utspelas på.
MEN.
Att sedan ta detta arv och ge dessa väletablerade, välkända figurer ytterligare en dimension, det är fanimej snyggt!
Reply
Leave a comment