Bibeltolkningens bakgator. (Svartvik, Jesper)
Tekijä: Svartvik, Jesper
Julkaisuvuosi: 2006
Alkuperäisnimi: Bibeltolkningens bakgator: Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid.
Lukukieli: ruotsi
Arvio: 3/5
"Yhdentekevää, oletko juutalainen vai kreikkalainen, orja vai vapaa, mies vai nainen, sillä Kristuksessa Jeesuksessa te kaikki olette yksi." (Gal. 3:28)
Kirja näyttää provosoivat kasvonsa jo nimessään. Nykyään on vain yksi yleisesti hyväksytty mielipide, mitä juutalaisiin ja orjiin tulee (sekä antisemitismi että orjuus ovat väärin), mutta homoseksuaaleista ja erityisesti heidän asemastaan kirkossa tuntuu jokaisella olevan jotain sanottavaa. Svartvikillakin on sanottavaa, ja paljon onkin. Osittain herralla on oma lehmä ojassa: Svartvik oli nimittäin mukana, kun Ruotsin kirkolliskokous hyväksyi samaa sukupuolta olevien parien siunaamisen kirkoissa.
Kirja on kirjoitettu lukijalle, jolla on edes jonkinlaiset pohjatiedot eksegetiikasta, hermeneutiikasta, kristillisestä etiikasta, historiasta ja niin edelleen. Svartvikin kieli on ajoittain vaikeasti ymmärrettävissä, eikä hän tarjoa juurikaan selvennyksiä tai selityksiä. Rehellisesti sanottuna pidin siitä kuin hullu puurosta. Jos on kiinnostunut aiheesta, on täysin omalla vastuulla ottaa selvää terminologiasta, taustalla vaikuttavista teorioista jne. Kirjailijan tehtävä ei ole alkaa opettaa lukijalle perusasioita (ainakaan tässä tapauksessa). Tästä huolimatta olen iloinen siitä, ettei minun tarvitse tenttiä kirjaa. :D Muistanhan minä tiettyjä asioita, mutta ymmärsinkö kaiken lukemani ja hahmotin kokonaiskuvan - en tosiaankaan.
En silti väittäisi, etten olisi pitänyt kirjasta. Joo, olihan siinä paljon, mitä en ymmärtänyt, enkä ole läheskään kaikesta samaa mieltä Svartvikin kanssa, mutta nautin silti kirjan lukemisesta. Kirja on oikeasti huippumielenkiintoinen, ja opin paljon uutta. Jotkut sanaleikit saivat minut hymyilemään, toiset taas ajattelemaan asioita, rakentelemaan omia ajatuskokonaisuuksia. Ainoa minua tosissaan ärsyttänyt asia oli se, miten Svartvik perustelee kaikki teesinsä Raamatun vaikeaselkoisuudella. Minun makuuni hän tulkitsee Isoa Kirjaa aivan liian vapaasti.
Ruotsin luterilainen kirkko on siunannut samaa sukupuolta olevia pariskuntia vuodesta 2005 lähtien. Suomen kirkossa vasta keskustellaan aiheesta. Me suomalaiset olemme tavallisesti melkoisen konservatiivista porukkaa: hyväksyimme naispappeuden kolmekymmentä vuotta länsinaapuriamme myöhemmin. Tänä päivänäkin Suomesta löytyy paljon ihmisiä, jotka eivät ole sinut naispappeuden kanssa, ja luulisin tilanteen olevan tismalleen sama Ruotsissa homoseksuaalisuuden suhteen.
Kirjasta on järjettömän vaikea puhua ilman, että alkaa saarnata tai muutoin viljellä mielipiteitään kirjassa keskustelluista asioista. Ja uskokaa, kuulkaa, pois, minulla on VAHVOJA mielipiteitä näistä asioista, erityisesti viimeiseksi mainitusta, josta olen vaahdonnut kirjan arvostelemisen sijaan. :D Ne mielipiteet eivät kuitenkaan kuulu tähän blogiin, kirjoittelen niistä "oikeassa" blogissani myöhemmin, kuitenkin niin pian kuin mahdollista. Jos joku kuitenkin tahtoo maistiaisen, voinen tiivistää sen siteeraamalla Berit Simonssonia, jota myös Svartvik siteerasi teoksensa sivulla 339. Minä en nimittäin katso, että on mahdollista saati sitten suotavaa sallia rakkauden nimissä sitä, minkä rakkauden Jumala sanassaan kieltää ("i kärlekens namn tillåta mer än vad kärlekens Gud i sitt ord tillåter").
Kaikesta huolimatta, lukekaa kirja, jos olette aiheesta kiinnostuneet ja puhutte ruotsia tarpeeksi hyvin. Kiinnostava, valaiseva, hyvin kirjoitettu. Oikeasti.
Författare: Svartvik, Jesper
Utgivningsåret: 2006
Originalnamnet: Bibeltolkningens bakgator: Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid
Språket: svenska
Betyg: 3/5
"Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla ni är ett i Kristus Jesus." (Gal. 3:28)
Boken visar sitt provokativa ansikte redan på namnet på sig. Numera brukar man tänka att det finns bara en rimlig åsikt när det gäller judar och slavar (både antisemitism och slaveri anses vara fel), men när det gäller homosexuella och deras ställning i kyrkan, är det knappast ingen som inte har någonting att säga. Och när det gäller Svartvik, så har han mycket att säga. Han var med när kyrkomötet talade om saken, han talade för homosexuella.
Boken är inte skriven för den som ingenting vet om exeges, hermeneutik, kristen etik, historia et cetera. Svartviks språk är svårt att läsa och han bryr sig inte om förklaringar. Ärligt talat älskade jag det. Intresserar man sig för dessa teman så ska man ta reda på ordförrådet och teorierna bakom det. Det är inte skribentens jobb att börja lära läsaren fundamentet (åtminstone i detta fall). Ändå är jag riktigt, riktigt glad över att jag inte behöver tentera denna bok. :D Jag kommer ihåg några saker och ting, men om jag förstod allt jag läste och såg den stora bilden - nej, det kan jag inte säga.
Det vill inte säga att jag inte skulle ha tyckt om boken. Ja, även om det fanns mycket som jag inte förstod, även om jag inte kan säga att jag samtyckte Svartvik, så njöt jag av att läsa boken. Den är väldigt intressant. Jag lärde mig en hel massa saker och ting. Det fanns vissa ordlekar som fick mig att le och vissa andra att tänka på saker, att bygga upp mina egna omdömen. Det enda som gjorde mig arg är att Svartvik bygger alla sina teser på Bibelns otydlighet. Jag tycker inte att vi borde tolka Den Stora Boken lika fritt som han gör.
Svenska kyrkan har välsignat samkönade par sedan 2005. Finska kyrkan har inte gjort något beslut utan frågan är under hett debatt. Vanligtvis brukar vi finnarna vara mer än lite konservativa: finska kyrkan godtog kvinnopräster (nu måste jag medge att jag inte har den svagaste aning om vilket term som är korrekt...) trettio år senare än sin svenska motsvarighet. Det finns fortfarande många som inte vill handla med kvinnliga präster - och jag tror läget är precis likadan i dagens Sverige när det handlar om de homosexuellas rättigheter inom kyrkan.
Det är väldigt svårt att tala om denna bok utan att visa sina åsikter när det gäller saker som konverseras i boken. Och tro mig när jag säger att jag har STARKA åsikter om dessa saker - speciellt det sistnämnda, homosexualitet, som jag har skrivit om istället för att skriva en bokrecension. :D De hör inte till denna blogg. Jag kommer skriva om temat på min "riktiga" blogg senare - men så snabbt som möjligt.
Om det nu är någon som vill veta, så kan jag kort fatta min åsikt genom att citera Berit Simonsson som i sin tur blev citerad av Svartvik i sida 339 av Bibeltolkningens bakgator. Jag skulle inte kunna påstå att det vore rätt eller möjligt "i kärlekens namn tillåta mer än vad kärlekens Gud i sitt ord tillåter".
I alla fall är boken rätt intressant och absolut värd att läsa. På riktigt.
Julkaisuvuosi: 2006
Alkuperäisnimi: Bibeltolkningens bakgator: Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid.
Lukukieli: ruotsi
Arvio: 3/5
"Yhdentekevää, oletko juutalainen vai kreikkalainen, orja vai vapaa, mies vai nainen, sillä Kristuksessa Jeesuksessa te kaikki olette yksi." (Gal. 3:28)
Kirja näyttää provosoivat kasvonsa jo nimessään. Nykyään on vain yksi yleisesti hyväksytty mielipide, mitä juutalaisiin ja orjiin tulee (sekä antisemitismi että orjuus ovat väärin), mutta homoseksuaaleista ja erityisesti heidän asemastaan kirkossa tuntuu jokaisella olevan jotain sanottavaa. Svartvikillakin on sanottavaa, ja paljon onkin. Osittain herralla on oma lehmä ojassa: Svartvik oli nimittäin mukana, kun Ruotsin kirkolliskokous hyväksyi samaa sukupuolta olevien parien siunaamisen kirkoissa.
Kirja on kirjoitettu lukijalle, jolla on edes jonkinlaiset pohjatiedot eksegetiikasta, hermeneutiikasta, kristillisestä etiikasta, historiasta ja niin edelleen. Svartvikin kieli on ajoittain vaikeasti ymmärrettävissä, eikä hän tarjoa juurikaan selvennyksiä tai selityksiä. Rehellisesti sanottuna pidin siitä kuin hullu puurosta. Jos on kiinnostunut aiheesta, on täysin omalla vastuulla ottaa selvää terminologiasta, taustalla vaikuttavista teorioista jne. Kirjailijan tehtävä ei ole alkaa opettaa lukijalle perusasioita (ainakaan tässä tapauksessa). Tästä huolimatta olen iloinen siitä, ettei minun tarvitse tenttiä kirjaa. :D Muistanhan minä tiettyjä asioita, mutta ymmärsinkö kaiken lukemani ja hahmotin kokonaiskuvan - en tosiaankaan.
En silti väittäisi, etten olisi pitänyt kirjasta. Joo, olihan siinä paljon, mitä en ymmärtänyt, enkä ole läheskään kaikesta samaa mieltä Svartvikin kanssa, mutta nautin silti kirjan lukemisesta. Kirja on oikeasti huippumielenkiintoinen, ja opin paljon uutta. Jotkut sanaleikit saivat minut hymyilemään, toiset taas ajattelemaan asioita, rakentelemaan omia ajatuskokonaisuuksia. Ainoa minua tosissaan ärsyttänyt asia oli se, miten Svartvik perustelee kaikki teesinsä Raamatun vaikeaselkoisuudella. Minun makuuni hän tulkitsee Isoa Kirjaa aivan liian vapaasti.
Ruotsin luterilainen kirkko on siunannut samaa sukupuolta olevia pariskuntia vuodesta 2005 lähtien. Suomen kirkossa vasta keskustellaan aiheesta. Me suomalaiset olemme tavallisesti melkoisen konservatiivista porukkaa: hyväksyimme naispappeuden kolmekymmentä vuotta länsinaapuriamme myöhemmin. Tänä päivänäkin Suomesta löytyy paljon ihmisiä, jotka eivät ole sinut naispappeuden kanssa, ja luulisin tilanteen olevan tismalleen sama Ruotsissa homoseksuaalisuuden suhteen.
Kirjasta on järjettömän vaikea puhua ilman, että alkaa saarnata tai muutoin viljellä mielipiteitään kirjassa keskustelluista asioista. Ja uskokaa, kuulkaa, pois, minulla on VAHVOJA mielipiteitä näistä asioista, erityisesti viimeiseksi mainitusta, josta olen vaahdonnut kirjan arvostelemisen sijaan. :D Ne mielipiteet eivät kuitenkaan kuulu tähän blogiin, kirjoittelen niistä "oikeassa" blogissani myöhemmin, kuitenkin niin pian kuin mahdollista. Jos joku kuitenkin tahtoo maistiaisen, voinen tiivistää sen siteeraamalla Berit Simonssonia, jota myös Svartvik siteerasi teoksensa sivulla 339. Minä en nimittäin katso, että on mahdollista saati sitten suotavaa sallia rakkauden nimissä sitä, minkä rakkauden Jumala sanassaan kieltää ("i kärlekens namn tillåta mer än vad kärlekens Gud i sitt ord tillåter").
Kaikesta huolimatta, lukekaa kirja, jos olette aiheesta kiinnostuneet ja puhutte ruotsia tarpeeksi hyvin. Kiinnostava, valaiseva, hyvin kirjoitettu. Oikeasti.
Författare: Svartvik, Jesper
Utgivningsåret: 2006
Originalnamnet: Bibeltolkningens bakgator: Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid
Språket: svenska
Betyg: 3/5
"Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla ni är ett i Kristus Jesus." (Gal. 3:28)
Boken visar sitt provokativa ansikte redan på namnet på sig. Numera brukar man tänka att det finns bara en rimlig åsikt när det gäller judar och slavar (både antisemitism och slaveri anses vara fel), men när det gäller homosexuella och deras ställning i kyrkan, är det knappast ingen som inte har någonting att säga. Och när det gäller Svartvik, så har han mycket att säga. Han var med när kyrkomötet talade om saken, han talade för homosexuella.
Boken är inte skriven för den som ingenting vet om exeges, hermeneutik, kristen etik, historia et cetera. Svartviks språk är svårt att läsa och han bryr sig inte om förklaringar. Ärligt talat älskade jag det. Intresserar man sig för dessa teman så ska man ta reda på ordförrådet och teorierna bakom det. Det är inte skribentens jobb att börja lära läsaren fundamentet (åtminstone i detta fall). Ändå är jag riktigt, riktigt glad över att jag inte behöver tentera denna bok. :D Jag kommer ihåg några saker och ting, men om jag förstod allt jag läste och såg den stora bilden - nej, det kan jag inte säga.
Det vill inte säga att jag inte skulle ha tyckt om boken. Ja, även om det fanns mycket som jag inte förstod, även om jag inte kan säga att jag samtyckte Svartvik, så njöt jag av att läsa boken. Den är väldigt intressant. Jag lärde mig en hel massa saker och ting. Det fanns vissa ordlekar som fick mig att le och vissa andra att tänka på saker, att bygga upp mina egna omdömen. Det enda som gjorde mig arg är att Svartvik bygger alla sina teser på Bibelns otydlighet. Jag tycker inte att vi borde tolka Den Stora Boken lika fritt som han gör.
Svenska kyrkan har välsignat samkönade par sedan 2005. Finska kyrkan har inte gjort något beslut utan frågan är under hett debatt. Vanligtvis brukar vi finnarna vara mer än lite konservativa: finska kyrkan godtog kvinnopräster (nu måste jag medge att jag inte har den svagaste aning om vilket term som är korrekt...) trettio år senare än sin svenska motsvarighet. Det finns fortfarande många som inte vill handla med kvinnliga präster - och jag tror läget är precis likadan i dagens Sverige när det handlar om de homosexuellas rättigheter inom kyrkan.
Det är väldigt svårt att tala om denna bok utan att visa sina åsikter när det gäller saker som konverseras i boken. Och tro mig när jag säger att jag har STARKA åsikter om dessa saker - speciellt det sistnämnda, homosexualitet, som jag har skrivit om istället för att skriva en bokrecension. :D De hör inte till denna blogg. Jag kommer skriva om temat på min "riktiga" blogg senare - men så snabbt som möjligt.
Om det nu är någon som vill veta, så kan jag kort fatta min åsikt genom att citera Berit Simonsson som i sin tur blev citerad av Svartvik i sida 339 av Bibeltolkningens bakgator. Jag skulle inte kunna påstå att det vore rätt eller möjligt "i kärlekens namn tillåta mer än vad kärlekens Gud i sitt ord tillåter".
I alla fall är boken rätt intressant och absolut värd att läsa. På riktigt.