00-tal, hur var det nu?
En trend som poppar fram som ogräs i medierna (de traditionella såväl som bloggfanskapet) är att summera sitt 00-tal. I film, i böcker, i serier, eller sitt eget levnadsöde. För mig blir det ju en del hur jag än vänder och vrider på det, men kanske eftersom detta årtionde sammanföll med mina tonårsutbrytarår samt min första tid som Vuxen Människa (TM) och tecknare, tänkte jag göra ett försök.
Så, År...
...fyller jag femton år. Efter att ha nosat lite på de olydigheter som finns tillgängliga för en högstadieelev i Östersund, har jag kommit fram till att varken fylla, hångel (med betydligt äldre högskolekillar som går teknisk-nånting-YUCK) eller 'drälla runt och tjuvröka vid busstationen nere på stan' är särskilt kul - alla fall inte om man inte har ett jota gemensamt med de andra typerna man förväntas umgås med.
Istället kryper jag tillbaks till min trygga onlinetillvaro där lyckas etablera mig som en hyfsat "framgångsrik" mangainspirerad fabeldjurstecknare. Hemsidan blomstrar, jag har gott om fans som diskuterar diverse saker på mitt forum (som sjukt nog har ganska tät trafik!).
Jag tjatar på mina föräldrar för att få tillåtelse att gå gymnasiet i Stockholm och får dessutom, tack vare japansk tecknad film, för mig att jag skall bli animatör. Detta blir emellertid aldrig av.
...lyckas jag faktiskt komma in på S:t Eriks Gymnasiums Bild- och Formlinje tack vare rätt hög poäng på arbetsproverna, dock trots kassa betyg och bara två poängs marginal.
Sonic Adventure 2 kommer ut.
Jag skaffar en svart hatt.
Jag går med i Mangakai och får en massa nya vänner. Jag ser hungrigt all animé jag kommer över, formligen drunknar i japansk nördkultur och trivs som fisken i vattnet.
Jag och B börjar på en fantasyserie (ett fullkomlig plagiat av The Slayers) som aldrig blir ens en serieruta, men som däremot får en hiskeligt ful hemsida med midi-bakgrundsmusik och hela baletten.
...finner jag mig uppvaktad av en imponerande stor del av min manliga vänskapskrets, något som jag tyvärr inte kan ta på allvar efter år av jämsidigt ointresse för det motsatta könet. Lyckas därför oavsiktligt såra många av dem.
Jag försöker göra en shoujoserie om demoner, vampyrer & änglar; lyckas göra hela fem (!!) sidor innan jag tröttnar och lägger ner. Åtskilligt är snott rakt av från andra serier som jag beundrar.
Jag inleder en romans med en skotsk, katolsk skolpojke. Detta leder inte heller någonvart.
Mirui, 2002. Klicka på bilden för att se en större version.
...ger jag upp att försöka underhålla hemsida med forum och låter dem långsamt förfalla, till fansens stora besvikelse. Dessutom har jag vid det här laget slutat upp med att teckna fabeldjur och gör hellre Impromangan.
Under det här året utspelas väl egentligen det som skulle varit "sommar-/badavsnitten" om min gymnasietid hade varit en high school-animé. Jag gör roliga saker med vänner och ritar lite serier vid sidan om. Skotten är med på ett hörn, men det hela börjar bli lite krångligt.
Jag gör en serie som specialarbete i tredje ring. Den är sjukt pretentiös och emo, gjord med gråskalepennor och försöker sig på det här med köns- och polisförtryck i en domedagsstad inspirerad av, säg, Blade runner eller Battle Angel Alita. I mitt huvud skall den bli mitt epos. Så blir inte fallet. Ingen fattar ett jota av vad den ska handla om, men jag får mitt MVG till slut.
...går jag ut gymnasiet och har dragit på mig nedstämdhet och cyniska tankemönster. Jag får riktigt bra betyg i de flesta konstämnena, bara jag tar i ordentligt. Och överdriver, det gör jag. Mitt slutliga konstprojekt blir ett videokonstverk där min vän Tanja springer runt i militärskoluniform till tonerna av Einstürzende Neubautens "Halber Mensch". Succé. Förlorar all tro på konstvärlden. Blir mer och mer intresserad av serier och får mitt första mangaworkshopsgig.
Söker jobb. Får inga jobb. Sjunker in i en ordentlig depression. Alienerar mig mot allt och alla.
Inleder en klumpig romans med B.
Får en halsböld, vilket skapar en fobi mot skalpeller (i alla fall i medicinskt syfte).
...var det bästa året i mitt liv.
Skapar - inför SPX i kulturhuset - Medley, mitt första (host!) fansin och min då längsta avslutade serie. Folk gillar den. Den får t.o.m. ett par bra (!) recensioner och omnämns stort i svenska Shounen Jump.
Jag är med i en serietävling för första gången, med den plottrigaste, mest överrastrerade serien som någonsin gjorts. Den hamnar flera mil utanför prispallen.
Jag kommer in på både Serie- och Bildberättarprogrammet vid Högskolan i Gävle (Serietecknarskolan i Hofors) & Serier I på Kvarnby Folkhögskola (Serieskolan i Malmö). Så jag och B flyttar till den lilla, lilla hålan Hofors, beläget mittemellan Falun och Gävle.
Jag lär mig hur mycket som helst, tecknar hur mycket som helst, och får vänner för livet.
Ett Hofors-Medley... så att säga. Host.
...är egentligen en direkt uppföljare till föregående år. Gör Medley II, GOLD (1&2) & Kobamu (De Refuserade Serierna) och säljer slut (?!) på mitt andra SPX.
Under sommaren blir ett nytryck av GOLD aktuellt, och på ren pin kiv petar jag dit ett ISBN-nummer, vilket leder till att den blir mitt mest spridda fansin.
Fortsätter hålla mangakurser och får mitt första illustrations-/seriebeställningsjobb som kräver att jag startar företag. Så det är exakt vad jag gör. Samarbetet är däremot allt annat än bra, betalningen är ganska dålig och till råga på allt kräver de ändringar och är väldigt otrevliga. Detta föranleder mitt inträde i Svenska Tecknare, något som jag aldrig ångrat. Den helvetiska dealen ros iland, och jag får en symbolisk extrakompensation.
Under min tid på Serietecknarskolan tilldelas jag också ett stipendium för att plugga på en konstskola i Sydafrika men bangar ur och överlåter det till en klasskamrat istället som i ärlighetens namn förtjänade det mer.
...går jag ut Serietecknarskolan med VG i alla högskoleämnen, haffar mig en sommarpraktik på Schibstedt & Bonnier Carlsen, formger Mangatalangen 2007 (inklusive utställnigen) gör ett uppslag till Teckna Mera Manga och gör korrigeringar till samma bok. Jag påbörjar sommarkursen inför tredje året på Serietecknarskolan, men hoppar av.
Det finns ingen ny Medley till försäljning på SPX i April det här året, istället tar jag förhandsbeställningar på kommande Retroaktivität och lottar ut tre t-shirts bland förhandsbeställarna. Svenska Dagbladet tilldelar mig och Medley en helsida i kulturbilagan, och det hela kulminerar när typ ALLA mina vänner sjunger för mig i stora salen på mässan under söndagen, som alltså råkar vara min födelsedag.
Påbörjar Serier II på Kvarnby Folkhögskola (Serieskolan i Malmö) och flyttar ihop med Stef (som kommit in på Serier I) och bildar forte.
...är motsträvigt och en smula tvetydigt. Jag håller workshops och kurser, får rätt bra exponering och borde egentligen jobba på och vara nöjd. Men jag mår inte bra, och det märks på min prestanda. I januari skaffar jag hjälp och börjar pussla ihop bitarna.
Den 25:e april släpps Medley Retroaktivität (III&IV) i samband med en releasefest på Street, vilket får en extra skjuts tack vare en notis i DN på Stan. Serien blir även tillgänglig för distribution. Efter SPX har jag i princip sålt slut på rubbet och trycker upp en ny upplaga av Retroaktivität, däremot stryper jag GOLD.
Flyttar tillbaks till Stockholm och in i Björns minimala studentlya.
Extrajobbar under hösten (och en del av vintern) på Serieteket.
Blir invald i det lilla skräckförlaget Myling Media och börjar planera en bok med grabbarna, nu som redaktör.
Startar upp Ateljé Otecknad på telefonplan med en grupp drivna och skickliga tecknare.
Kommer in på Seriekonst och Avancerat Bildberättande, 30hp vid HDK och får åter igen möjlighet att jobba med mina serier på heltid. Åker under hösten och vintern fram och tillbaks för workshops med gruppen.
...börjar med så många olika workshoptillfällen att jag blir helt snurrig. Jag jobbar som en idiot oavbrutet, men lyckas ändå inte uppnå den kvalitet som jag förutsatt mig. Tryckeriet gör fel när de trycker upp det femte (och förmodligen sista) Medley-seriehäftet, Ackord. Tyvärr är den redan insåld och jag skäms som en hund.
På SPX håller jag i en skräckpanel med flera svenska serietecknare; precis som Otecknads öppet-hus-vernissage på söndagen blir väldigt den uppskattad och välbesökt.
Har under våren samtal med Kolik, men räcker inte hela vägen. Blir tillfrågad att göra en originalserie för den då planerade skräckserietidningen Alena, som skulle lanserats till bokmässan, men projektet spricker i slutet av sommaren på grund av sponsringsproblem.
Jag börjar jobba extra på en nummerupplysningstjänst under sensommaren.
Vi på Myling färdigställer förlagets första pubilkation, skräckantologin Silhuetter, och den kommer ut lagom till Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.
Under det här året försöker jag lista ut vad mitt nästa drag skall bli. När nyårsafton 2009 nalkas har jag ännu ingen aning.
Så! Det var väl inte så farligt? Nästa summering kommer år 2019. Börja längta redan nu!
Så, År...
...fyller jag femton år. Efter att ha nosat lite på de olydigheter som finns tillgängliga för en högstadieelev i Östersund, har jag kommit fram till att varken fylla, hångel (med betydligt äldre högskolekillar som går teknisk-nånting-YUCK) eller 'drälla runt och tjuvröka vid busstationen nere på stan' är särskilt kul - alla fall inte om man inte har ett jota gemensamt med de andra typerna man förväntas umgås med.
Istället kryper jag tillbaks till min trygga onlinetillvaro där lyckas etablera mig som en hyfsat "framgångsrik" mangainspirerad fabeldjurstecknare. Hemsidan blomstrar, jag har gott om fans som diskuterar diverse saker på mitt forum (som sjukt nog har ganska tät trafik!).
Jag tjatar på mina föräldrar för att få tillåtelse att gå gymnasiet i Stockholm och får dessutom, tack vare japansk tecknad film, för mig att jag skall bli animatör. Detta blir emellertid aldrig av.
...lyckas jag faktiskt komma in på S:t Eriks Gymnasiums Bild- och Formlinje tack vare rätt hög poäng på arbetsproverna, dock trots kassa betyg och bara två poängs marginal.
Sonic Adventure 2 kommer ut.
Jag skaffar en svart hatt.
Jag går med i Mangakai och får en massa nya vänner. Jag ser hungrigt all animé jag kommer över, formligen drunknar i japansk nördkultur och trivs som fisken i vattnet.
Jag och B börjar på en fantasyserie (ett fullkomlig plagiat av The Slayers) som aldrig blir ens en serieruta, men som däremot får en hiskeligt ful hemsida med midi-bakgrundsmusik och hela baletten.
...finner jag mig uppvaktad av en imponerande stor del av min manliga vänskapskrets, något som jag tyvärr inte kan ta på allvar efter år av jämsidigt ointresse för det motsatta könet. Lyckas därför oavsiktligt såra många av dem.
Jag försöker göra en shoujoserie om demoner, vampyrer & änglar; lyckas göra hela fem (!!) sidor innan jag tröttnar och lägger ner. Åtskilligt är snott rakt av från andra serier som jag beundrar.
Jag inleder en romans med en skotsk, katolsk skolpojke. Detta leder inte heller någonvart.
Mirui, 2002. Klicka på bilden för att se en större version.
...ger jag upp att försöka underhålla hemsida med forum och låter dem långsamt förfalla, till fansens stora besvikelse. Dessutom har jag vid det här laget slutat upp med att teckna fabeldjur och gör hellre Impromangan.
Under det här året utspelas väl egentligen det som skulle varit "sommar-/badavsnitten" om min gymnasietid hade varit en high school-animé. Jag gör roliga saker med vänner och ritar lite serier vid sidan om. Skotten är med på ett hörn, men det hela börjar bli lite krångligt.
Jag gör en serie som specialarbete i tredje ring. Den är sjukt pretentiös och emo, gjord med gråskalepennor och försöker sig på det här med köns- och polisförtryck i en domedagsstad inspirerad av, säg, Blade runner eller Battle Angel Alita. I mitt huvud skall den bli mitt epos. Så blir inte fallet. Ingen fattar ett jota av vad den ska handla om, men jag får mitt MVG till slut.
...går jag ut gymnasiet och har dragit på mig nedstämdhet och cyniska tankemönster. Jag får riktigt bra betyg i de flesta konstämnena, bara jag tar i ordentligt. Och överdriver, det gör jag. Mitt slutliga konstprojekt blir ett videokonstverk där min vän Tanja springer runt i militärskoluniform till tonerna av Einstürzende Neubautens "Halber Mensch". Succé. Förlorar all tro på konstvärlden. Blir mer och mer intresserad av serier och får mitt första mangaworkshopsgig.
Söker jobb. Får inga jobb. Sjunker in i en ordentlig depression. Alienerar mig mot allt och alla.
Inleder en klumpig romans med B.
Får en halsböld, vilket skapar en fobi mot skalpeller (i alla fall i medicinskt syfte).
...var det bästa året i mitt liv.
Skapar - inför SPX i kulturhuset - Medley, mitt första (host!) fansin och min då längsta avslutade serie. Folk gillar den. Den får t.o.m. ett par bra (!) recensioner och omnämns stort i svenska Shounen Jump.
Jag är med i en serietävling för första gången, med den plottrigaste, mest överrastrerade serien som någonsin gjorts. Den hamnar flera mil utanför prispallen.
Jag kommer in på både Serie- och Bildberättarprogrammet vid Högskolan i Gävle (Serietecknarskolan i Hofors) & Serier I på Kvarnby Folkhögskola (Serieskolan i Malmö). Så jag och B flyttar till den lilla, lilla hålan Hofors, beläget mittemellan Falun och Gävle.
Jag lär mig hur mycket som helst, tecknar hur mycket som helst, och får vänner för livet.
Ett Hofors-Medley... så att säga. Host.
...är egentligen en direkt uppföljare till föregående år. Gör Medley II, GOLD (1&2) & Kobamu (De Refuserade Serierna) och säljer slut (?!) på mitt andra SPX.
Under sommaren blir ett nytryck av GOLD aktuellt, och på ren pin kiv petar jag dit ett ISBN-nummer, vilket leder till att den blir mitt mest spridda fansin.
Fortsätter hålla mangakurser och får mitt första illustrations-/seriebeställningsjobb som kräver att jag startar företag. Så det är exakt vad jag gör. Samarbetet är däremot allt annat än bra, betalningen är ganska dålig och till råga på allt kräver de ändringar och är väldigt otrevliga. Detta föranleder mitt inträde i Svenska Tecknare, något som jag aldrig ångrat. Den helvetiska dealen ros iland, och jag får en symbolisk extrakompensation.
Under min tid på Serietecknarskolan tilldelas jag också ett stipendium för att plugga på en konstskola i Sydafrika men bangar ur och överlåter det till en klasskamrat istället som i ärlighetens namn förtjänade det mer.
...går jag ut Serietecknarskolan med VG i alla högskoleämnen, haffar mig en sommarpraktik på Schibstedt & Bonnier Carlsen, formger Mangatalangen 2007 (inklusive utställnigen) gör ett uppslag till Teckna Mera Manga och gör korrigeringar till samma bok. Jag påbörjar sommarkursen inför tredje året på Serietecknarskolan, men hoppar av.
Det finns ingen ny Medley till försäljning på SPX i April det här året, istället tar jag förhandsbeställningar på kommande Retroaktivität och lottar ut tre t-shirts bland förhandsbeställarna. Svenska Dagbladet tilldelar mig och Medley en helsida i kulturbilagan, och det hela kulminerar när typ ALLA mina vänner sjunger för mig i stora salen på mässan under söndagen, som alltså råkar vara min födelsedag.
Påbörjar Serier II på Kvarnby Folkhögskola (Serieskolan i Malmö) och flyttar ihop med Stef (som kommit in på Serier I) och bildar forte.
...är motsträvigt och en smula tvetydigt. Jag håller workshops och kurser, får rätt bra exponering och borde egentligen jobba på och vara nöjd. Men jag mår inte bra, och det märks på min prestanda. I januari skaffar jag hjälp och börjar pussla ihop bitarna.
Den 25:e april släpps Medley Retroaktivität (III&IV) i samband med en releasefest på Street, vilket får en extra skjuts tack vare en notis i DN på Stan. Serien blir även tillgänglig för distribution. Efter SPX har jag i princip sålt slut på rubbet och trycker upp en ny upplaga av Retroaktivität, däremot stryper jag GOLD.
Flyttar tillbaks till Stockholm och in i Björns minimala studentlya.
Extrajobbar under hösten (och en del av vintern) på Serieteket.
Blir invald i det lilla skräckförlaget Myling Media och börjar planera en bok med grabbarna, nu som redaktör.
Startar upp Ateljé Otecknad på telefonplan med en grupp drivna och skickliga tecknare.
Kommer in på Seriekonst och Avancerat Bildberättande, 30hp vid HDK och får åter igen möjlighet att jobba med mina serier på heltid. Åker under hösten och vintern fram och tillbaks för workshops med gruppen.
...börjar med så många olika workshoptillfällen att jag blir helt snurrig. Jag jobbar som en idiot oavbrutet, men lyckas ändå inte uppnå den kvalitet som jag förutsatt mig. Tryckeriet gör fel när de trycker upp det femte (och förmodligen sista) Medley-seriehäftet, Ackord. Tyvärr är den redan insåld och jag skäms som en hund.
På SPX håller jag i en skräckpanel med flera svenska serietecknare; precis som Otecknads öppet-hus-vernissage på söndagen blir väldigt den uppskattad och välbesökt.
Har under våren samtal med Kolik, men räcker inte hela vägen. Blir tillfrågad att göra en originalserie för den då planerade skräckserietidningen Alena, som skulle lanserats till bokmässan, men projektet spricker i slutet av sommaren på grund av sponsringsproblem.
Jag börjar jobba extra på en nummerupplysningstjänst under sensommaren.
Vi på Myling färdigställer förlagets första pubilkation, skräckantologin Silhuetter, och den kommer ut lagom till Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.
Under det här året försöker jag lista ut vad mitt nästa drag skall bli. När nyårsafton 2009 nalkas har jag ännu ingen aning.
Så! Det var väl inte så farligt? Nästa summering kommer år 2019. Börja längta redan nu!