Sifferprojektet 31 - Dagbok för juli 2013 : 14
I dag får man väl säga att det varit en påtagligt lugn dag, fast tydligen tillräckligt upptagen ändå för att inte låta mig sitta ner och skriva förrän efter elva på kvällen. Vilket är så där smart egentligen, eftersom jag ska göra den där grejen med att gå upp samtidigt som A i morgon - och den här gången inte ge upp och gå och lägga mig igen utan vara igång från 8 med jobbet åt mamma, som nu plötsligt har ett visst stressmoment - jag ska försöka ha en del saker klara till månadsskiftet, och det blir inte så många arbetsdagar jag får på mig som det ser ut.
Bra att jag har stresskulorna nu. De är rätt sköna att rulla med, men ljudet irriterar A.
Det är en timmes skrivande - minst - som gäller i dag, och det är också en anledning till att detta att det känns som lite av ett problem att det blivit så sent. Jag skulle kunna göra dagboken till, ”tyvärr, hinner inte skriva så mycket, måste försöka sova” men då blir det ändå bara till att försöka hitta något annat att skriva på.
Lite känner jag faktiskt för att göra det. Då kan jag ju inte skylla på tidsbristen så mycket, men jag skulle kunna se om det finns något skrivande som tar emot lite mindre. Det här är ju opretentiöst och så, på det hela, men jag är trött och upplever att jag måste pressa mig igenom känslan av att ”kan det inte bara vara klart snart” som står framför mig som en tjock, mjuk och seg vägg. ”You feel like you’re running through thick molasses”, som det var i det där gamla textäventyret (John’s Fire Witch).
Men dagen, då? Vad har jag gjort i stället för att skriva. Faktiskt en del rätt trevliga saker. Frukost på balkongen, som A gjorde i ordning i går med ny matta från indiska och slängning av en himla massa gammalt skräp. Nu går det faktiskt att sitta där, och så här i juli är det riktigt fint. Vi pratade en del om olika dagsplaner som det inte blev något med, mestadels. Eller, ja, vi pratade nog om sådant som faktiskt hände också. Jag vet att jag pratade om att skriva, och det gör jag ju nu, och om att spela Lylat Wars - och det blev faktiskt av bara lite senare! Så nu har jag testat spelet. Riktigt kul och förhållandevis stämningsfullt, fast grafiken under själva spelmomenten - flygningen, det handlar ju om rymdpiloter - föga förvånande är klumpig med dagens mått mätt. Det är ganska svårt, åtminstone för mig som inte spelat så mycket actionspel i mina dagar och hade lite svårt ibland att förstå såväl kontroller som exakt vad jag borde göra. Jag fick Game Over. Vet inte riktigt hur det är, om spelet faktiskt helt saknar sparning och continue. Lite svårt att tro det ändå, men jag får se när jag tar upp det nästa gång.
Innan dess, men efter den där planeringen jag skrev om, hade jag byggt alla tre modellerna man kunde göra med lego-kittet jag fick av J och A (den andra A… kanske borde jag lösa det här med pseudonymiteten på ett snyggare sätt) i går. Jag tänkte att jag ville fixa till en egen modell av bitarna sedan, men det är nog inte jättelätt och just nu känns det som att det skulle vara tråkigt att ta ner och ha sönder helikoptern som hänger så fint i en bit snöre från vår lampa.
Att jag gjorde de där grejerna i stället för att sätta mig och skriva redan då var ju också för att A kom att blockera datorn en rätt bra stund. Hon läste någon rätt intressant blogg om svarta i Europa under medeltiden. Och jag hade ju redan missat tiden då jag ursprungligen planerat att skriva (jag hade inte avslutat frukosten till dess), så jag insisterade inte utan gjorde lite annat som jag kände var intressant. Under tiden ignorerade vi båda nästan, men inte helt, allt som fortfarande fanns att städa efter festen. Men vi har plockat lite smått sedan under dagen och nu i morgon ska vi försöka ta tag i det som är kvar.
Sedan har vi tvättat, tupplurat lite tillsammans under eftermiddagen (för mig blev det ju ordentligt sent i går och A somnade på soffan, och åtminstone jag kan ha haft lite baksmälla), ätit rester… ja, vi har haft söndag. I morgon blir det på’t igen med att översätta workshopanteckningar om Compassion Focused Therapy. Men det är i morgon.
Bra att jag har stresskulorna nu. De är rätt sköna att rulla med, men ljudet irriterar A.
Det är en timmes skrivande - minst - som gäller i dag, och det är också en anledning till att detta att det känns som lite av ett problem att det blivit så sent. Jag skulle kunna göra dagboken till, ”tyvärr, hinner inte skriva så mycket, måste försöka sova” men då blir det ändå bara till att försöka hitta något annat att skriva på.
Lite känner jag faktiskt för att göra det. Då kan jag ju inte skylla på tidsbristen så mycket, men jag skulle kunna se om det finns något skrivande som tar emot lite mindre. Det här är ju opretentiöst och så, på det hela, men jag är trött och upplever att jag måste pressa mig igenom känslan av att ”kan det inte bara vara klart snart” som står framför mig som en tjock, mjuk och seg vägg. ”You feel like you’re running through thick molasses”, som det var i det där gamla textäventyret (John’s Fire Witch).
Men dagen, då? Vad har jag gjort i stället för att skriva. Faktiskt en del rätt trevliga saker. Frukost på balkongen, som A gjorde i ordning i går med ny matta från indiska och slängning av en himla massa gammalt skräp. Nu går det faktiskt att sitta där, och så här i juli är det riktigt fint. Vi pratade en del om olika dagsplaner som det inte blev något med, mestadels. Eller, ja, vi pratade nog om sådant som faktiskt hände också. Jag vet att jag pratade om att skriva, och det gör jag ju nu, och om att spela Lylat Wars - och det blev faktiskt av bara lite senare! Så nu har jag testat spelet. Riktigt kul och förhållandevis stämningsfullt, fast grafiken under själva spelmomenten - flygningen, det handlar ju om rymdpiloter - föga förvånande är klumpig med dagens mått mätt. Det är ganska svårt, åtminstone för mig som inte spelat så mycket actionspel i mina dagar och hade lite svårt ibland att förstå såväl kontroller som exakt vad jag borde göra. Jag fick Game Over. Vet inte riktigt hur det är, om spelet faktiskt helt saknar sparning och continue. Lite svårt att tro det ändå, men jag får se när jag tar upp det nästa gång.
Innan dess, men efter den där planeringen jag skrev om, hade jag byggt alla tre modellerna man kunde göra med lego-kittet jag fick av J och A (den andra A… kanske borde jag lösa det här med pseudonymiteten på ett snyggare sätt) i går. Jag tänkte att jag ville fixa till en egen modell av bitarna sedan, men det är nog inte jättelätt och just nu känns det som att det skulle vara tråkigt att ta ner och ha sönder helikoptern som hänger så fint i en bit snöre från vår lampa.
Att jag gjorde de där grejerna i stället för att sätta mig och skriva redan då var ju också för att A kom att blockera datorn en rätt bra stund. Hon läste någon rätt intressant blogg om svarta i Europa under medeltiden. Och jag hade ju redan missat tiden då jag ursprungligen planerat att skriva (jag hade inte avslutat frukosten till dess), så jag insisterade inte utan gjorde lite annat som jag kände var intressant. Under tiden ignorerade vi båda nästan, men inte helt, allt som fortfarande fanns att städa efter festen. Men vi har plockat lite smått sedan under dagen och nu i morgon ska vi försöka ta tag i det som är kvar.
Sedan har vi tvättat, tupplurat lite tillsammans under eftermiddagen (för mig blev det ju ordentligt sent i går och A somnade på soffan, och åtminstone jag kan ha haft lite baksmälla), ätit rester… ja, vi har haft söndag. I morgon blir det på’t igen med att översätta workshopanteckningar om Compassion Focused Therapy. Men det är i morgon.