Sifferprojektet 31 - Dagbok för juli 2013 : 13
Det blev en fest, igen. Nu får jag säga att jag är ordentligt firad.
Sent nu. Alkohol, sömnighet, och distraktioner (lyssnar på webbradio och har faktiskt en chatt öppen - med småmysigt snack om könsöverskridande) har mig i ett läge där det inte går så lätt att skriva som det kunde. Kan ju skriva mer ordentligt i morgon, då ska jag ha en skrivtimme någon gång mitt på dagen och då ska det väl inte ha hunnit hända mer än att jag kan få plats med lite recap på den här dagen i det inlägget… Men om tanken är 31 dagar, 31 inlägg (om nu ursäktar att jag ”tänker högt” lite här) kanske det bästa är om det här är det inlägget som i första hand ska handla om i dag?
Det började egentligen som en rätt jobbig dag. Vi låg efter med städningen i förhållande till vad vi tänkt oss att ha klart till festen, och det blev rätt stressigt - och så kom självtvivlen som ett brev på posten (både om festen - skulle någon verkligen tycka att det var trevligt att umgås med mig? o.s.v. och mer allmänt på välkända teman). Det blev lite diskussioner med A också… bra diskussioner, egentligen, fast de kom vid ett lite knepigt tillfälle här mitt under festförberedelserna.
I alla fall, vi fick ihop både städning och mumsig middag med nyskördade egna grönsaker - rädisor, spenat och lite annat smått och gott. Vi var inte helt klara med maten när gästerna började dyka upp, men det gick bra ändå. Lite stelt i början kanske, alla kände inte varann så bra (för den delen var det flera jag känner ganska flyktigt, även om A:s arbetskamrat som jag aldrig över huvud taget träffat hade blivit tvungen att lämna återbud). Efter hand tror jag dock att alla hade det trevligt och tyckte att det var roligt att ha fått träffa varandra. Diskussioner om växter och djur, geocaching, qr-koder, webbserier och andra projekt, hypnos, gamla bekanta… så som det ska vara.
Jag hade det trevligt i alla fall, och fick presenter. Lego, till exempel (tack igen J om du läser detta - hej och hoppas svenskan går att klara!), och hemgjort te från vännen C, som är bra på sådant. Och stresskulor från AK - jättefina, fast där kanske bästa presenten ändå var att få träffas efter så lång tid. Och fina tekoppar och fat från älsklingen.
Nu har vi lagom ostädat igen - det syns att vi har haft kalas, och det tycker jag gott att det kan få göra (det är ju ett trevligt minne!) och jag sitter och skriver min lilla dagbokssak, chattar lite lätt, lyssnar på musik och trivs - kanske lätt berusad men inte så farligt. Snart får det väl bli god natt. Godnatt!
Sent nu. Alkohol, sömnighet, och distraktioner (lyssnar på webbradio och har faktiskt en chatt öppen - med småmysigt snack om könsöverskridande) har mig i ett läge där det inte går så lätt att skriva som det kunde. Kan ju skriva mer ordentligt i morgon, då ska jag ha en skrivtimme någon gång mitt på dagen och då ska det väl inte ha hunnit hända mer än att jag kan få plats med lite recap på den här dagen i det inlägget… Men om tanken är 31 dagar, 31 inlägg (om nu ursäktar att jag ”tänker högt” lite här) kanske det bästa är om det här är det inlägget som i första hand ska handla om i dag?
Det började egentligen som en rätt jobbig dag. Vi låg efter med städningen i förhållande till vad vi tänkt oss att ha klart till festen, och det blev rätt stressigt - och så kom självtvivlen som ett brev på posten (både om festen - skulle någon verkligen tycka att det var trevligt att umgås med mig? o.s.v. och mer allmänt på välkända teman). Det blev lite diskussioner med A också… bra diskussioner, egentligen, fast de kom vid ett lite knepigt tillfälle här mitt under festförberedelserna.
I alla fall, vi fick ihop både städning och mumsig middag med nyskördade egna grönsaker - rädisor, spenat och lite annat smått och gott. Vi var inte helt klara med maten när gästerna började dyka upp, men det gick bra ändå. Lite stelt i början kanske, alla kände inte varann så bra (för den delen var det flera jag känner ganska flyktigt, även om A:s arbetskamrat som jag aldrig över huvud taget träffat hade blivit tvungen att lämna återbud). Efter hand tror jag dock att alla hade det trevligt och tyckte att det var roligt att ha fått träffa varandra. Diskussioner om växter och djur, geocaching, qr-koder, webbserier och andra projekt, hypnos, gamla bekanta… så som det ska vara.
Jag hade det trevligt i alla fall, och fick presenter. Lego, till exempel (tack igen J om du läser detta - hej och hoppas svenskan går att klara!), och hemgjort te från vännen C, som är bra på sådant. Och stresskulor från AK - jättefina, fast där kanske bästa presenten ändå var att få träffas efter så lång tid. Och fina tekoppar och fat från älsklingen.
Nu har vi lagom ostädat igen - det syns att vi har haft kalas, och det tycker jag gott att det kan få göra (det är ju ett trevligt minne!) och jag sitter och skriver min lilla dagbokssak, chattar lite lätt, lyssnar på musik och trivs - kanske lätt berusad men inte så farligt. Snart får det väl bli god natt. Godnatt!