Feb 19, 2006 18:00
Nej jag ar inte inspirerad eller glad. Jag har haft det skittrakigt och ensamt (talajeh var inte med)i isiporenda i elva dagar och har bara last om globaliseringens dimensioner typ. Och haft ogoinlinflammation och tradiga brillor. Och fatt angest for de slar sina barn och jag vet inte vad jag ska ta mig till for jag blir sa javla forbannad men ska jag klampa in som vasterlanning och laxa upp dem? Inge kul alls pa det hela taget.
Jo jag akte Camioneta, det var roligt. Och traffade nagra apor till. Och lekte med nagra underbara barn och forsokte forklara hur havet ar for nan som bott i skogen hela sitt liv. Och spelade flojt.
Sen var jag tvungen att lana ut alla mina pengar till familjen och sen kunde jag inte komma darifran utan fick i min tur lana lite av en snall tant och sen akte jag buss o taxi i tjugo timmar och at inget pa 26 och bussen fastnade i leran fyra ganger och alla fick knuffa pa med lera up till laren, det var kul och interkulturellt men lite jobbigt pa svaltande mage och utan att kunna se.
Det ar liksom det att det inte finns nanting att gora dar, egentligen. Vi ska liksom bara bo dar, men det kanns sa himla omotiverat och konstigt nar man inte kan eller far gora nat konkret arbete, alla mannen var borta hela veckan och utan mannen blir det inget jobb gjort tyvarr i machistalandet. Inga ekotoaletter o inget kontor o ingen grisfarm o ingenting. Men jag har last mycket och det ar ju nyttigt och pa natterna nar det inte gar att sova har jag roat mig med att analysera sonder mitt liv ett ar i taget tillbaka till typ sextonarsaldern. Och det kanske ar givande pa nat satt.
Jo och sa hade jag en fantastisk eftermiddag med yoga qigong och trolleri pa stranden mitt i den stora djungel under en enorm himmel med apor som vittnen och efter det borde jag haft en dator for da fattade jag precis hur vi skulle gora for att fixa det. Fixa det alltihop. Jag fattade poangen men jag har typ glomt bort den igen, men det hade nat med karlek och langtan och Vilja och gud som bor i allas hjarta och nan slags universell attraherande dualitet mellan alltings innersta och alltings yttersta och att vagen dar emellan, den dar attraktionen, ar karlek, och allt annat egentligen ar ganska oviktigt. Like cars and such.
Puss puss
Den har karusellen var trakig, nu ska jag ga och aka bergodalbanan. Den ser skoj ut.
J