Men titta, det gar ju att gora en ram runt bilden med HTML. Jag ar sa bra pa det har. Sitter har och har galet trakigt. Skulle ha gatt ut i kvall, men Andrea kunde inte komma i fran sina ungar forran sent, och jag behovde vara hemma tidigt. Sa det klaffade inte riktigt. Paula och Julian har gaster har, klockan ar mycket, ungarna sover inte an, men jag ar ledig sa jag orkar fan inte bry mig.
Ar helt besatt av Ed Harcourts She Fell Into My Arms just nu. Helt sjukt bra. Gick pa en liten promenad i eftermiddags med den i lurarna pa repeat. Passade sa perfekt, solen sken, det var lagom kallt och lite da och da virvlade lov upp runt omkring mig. Later som en gammal svartvit film.
I morgon aker jag till London. Tidigt pa mandag morgon aker jag till University of London Union och koar for biljetter till The Strokes. The Strokes. Det ar fan helt sinnesjukt att jag sitter och skriver det har, att det faktiskt hander. Pa tisdag, om 3 dagar, kanske jag far se The Strokes. Jag har vantat pa det har i typ 3 ar och pa bara nagra dagar gar jag fran att ga och dromma om det till att faktiskt sitta har och vara nervos over om jag kommer fa nagon biljett eller inte.
"And if you need to kiss me
then you most definitely miss me (when I'm gone)
God you make me sing funny things about you
you infect my mind all the time you do"
Ja. Egentligen finns det nog inte sa mycket mer att saga i kvall. Ungarna sover inte. Men jag vill ga och lagga mig. Lite smajobbigt. Vilket betyder att jag nog kommer kladda har tills det har blir en rolig uppsats.
Jag ar fan for snall. Nu har jag suttit och last saga for ungarna, pa min lediga kvall. Men vad gor man inte for de sma. My god, vad ar det jag sager. Har jag borjat bli mjuk? Hjalp.