Vissa saker är så hemska att man inte fattar dem genast. Andra saker - osminkade, sluddriga, outplånliga i all sin ohygglighet - är så hemska att att man egentligen aldrig fattar dem.
Det är först senare, i ensamhet, i minnet, som man vaknar till insikt: när askan har kallnat, när de sörjande har gått, när man ser sig omkring och - till sin stora förvåning - upptäcker att man befinner sig i en helt annan värld.