Ojoj, vad länge det har gått sedan jag skrev här sist. Ändå vill jag inte att min livejournal ska dö, så det är nog dags att ta tag i det nu med ett fetinginlägg. Ska göra mindre i fortsättningen...
8 månader och en vecka som mamma. Hur sammanfattar man det? Tiden går så otroligt fort och trots att man inte tror att man någonsin ska kunna glömma något Selma har gjort, så minns jag inte längre exakt hur hon var när hon var 3 månader - man bara anpassar sig till den nya, smartare, större Selma hela tiden och fascineras över hur fort utvecklingen går. Det är sorgligt att man fort glömmer. Tur att vi har så många kort och filmer.
Maten
När hon var fyra månader började jag (enligt "regelboken" numera) att introducera lite smakisar, mosade grönsaker, men det ratades. Jag provade gröt och allt möjligt men hon var totalt ointresserad. Jag kände mig frustrerad, men jag vet att det var för att jag jämförde henne med andra bebisar (vissa älskar ju allt direkt), och för att jag kände ett visst tryck från BVC som säger att det blir lättare med deras matglädje senare, om de introduceras tidigt till nya smaker...
Vid 6 månader började hon plötsligt gapa för skeden, då var det dock bara potatis-majspure på burk som gällde så det fick hon varje dag. Sen började jag blanda den burken med potatis-rödspätta och det gick ner, så länge det smakade majs. Mer och mer har introducerats och nu står vi inför att börja laga lite mer egen mat till henne. Jag har bara avvaktat med det under semestern, då burkmat (ekologisk) varit mer praktiskt.
Hon kommer att få äta vegetariskt + fisk, som vi gör.
När hon var runt 4 månader trodde jag att jag skulle kunna trappa ner på amningen när hon blev 6 månader, men eftersom hon bara åt små mängder har jag fortsatt att i princip helamma fram tills nu. Amningen är mysig, men lite jobbig ibland när hon inte är så hungrig eller intresserad och inte tömmer ordentligt. Då får jag knölar och början till mjölkstockning. Har inte tagit ett enda dopp i sommar på grund av det. Det är en supermysig stund, verkligen. Det gör henne dock ganska låst till mig, på så sätt att hon bara vill sova när hon ammats först. Det är nog dags att fasa ut amningen nu, och kanske introducera välling på kvällen, så att även Erik kan lägga henne.
En dag ser ut så här nu, ungefär (ibland vaknar hon på natten av sin mage, men inte så jätteofta)
05:30 - 06:00 - Selma vaknar och jag ammar. Sen är hon jättevaken och vill att vi går upp.
06:30 - 08:00 - Selma leker på mattan och jag/Erik försöker äta frukost, surfar lite. Dock gnäller hon om man lämnar rummet eller inte tittar på henne ibland. Det är den fasen nu. Mycket gnäll - separationsångest. Lilla snuttan <3
09:00 - Selma får lite egenkokad havregrynsgröt som hon precis börjat tycka är okej, om man kokar med lite päron.
9:00 - 9:30 - Någonstans här blir Selma jättetrött och vi går en lång sovpromenad. Hon sover med lite tur 40 minuter. När hon vaknar går vi hem.
11:30 - Selma äter en halv stor burk (eller mer!) mat, därefter katrinplommonpuré för magens skull.
12:00 - 14:30 - Vi hittar på något i form av ärenden, utflykter eller liknande. Tar med lite fruktpure om hon skulle bli gnällig. Annars finns ju alltid bröstet. Sovstund nånstans här också.
ca 14:30 - 16:00 - Lek på mattan och med oss. Sovstund. Mosad avocado med lite gröt/potatis i. Storfavoriten! Lite amning nån gång här också.
18:00 - Vi äter, och Selma äter ännu mer mat + katrinplommon, ibland nästan en hel burk.
19:00 - Ammar och Selma somnar och läggs ner i sin säng.
Trots gnälligheten, som innebär att hon skrik-gnäll-gråter när vi lämnar rummet eller när hon plötsligt märker att man inte sitter bredvid längre, är hon verkligen världens duktigaste!
Selma har ALDRIG varit sjuk. Inte ens förkyld! Ingen nästäppa, feber eller hosta. Det är säkert amningen och att hon inte utsätts för dagis-baciller, men lite stolt får man ju vara!
Hon ser ALLT och bryr sig bara om små detaljer. En liten tråd som sticker ut från tröjan och hennes lilla pekfinger är där och pillar... En liten droppe vatten på bordet får henne att glömma allt - hon bara måste peta på den! Ett litet hårstrå i handen, stor koncentration... Det är så gulligt!
Hon har nästan lärt sig peka och säger "dah" "ma-ma-ma-ma" och "pa-pa-pa-pa" (medvetet eller ej) och små viskande gurglande prat-sekvenser får man också höra ibland.
Hon har den senaste månaden fått allt mer hår och har nu små korta fjun som kittlar när man snusar henne på huvudet, vilket är typ det enda jag gör hela dagarna för hon luktar så gott. <3
Än så länge kan hon inte krypa eller åla - men hon sitter jättebra. Frustrationen kommer nog släppa lite när hon kan ta sig fram själv, vi får se när det blir. Då är det slut på lugnet och att sitta och pyssla med annat! Kommer bli en så stor skillnad med en liten krabat som rör sig mellan rummen.
Och så har vi visst gift oss också. 31 juli på Kölberg i Hälsingland. <3 Underbar plats, fint sällskap och en supermysig dag. Känns skönt att äntligen kunna säga "min man" om Erik-älsklingen. <3
Semestern var fin! Selma har varit på Gotland i 10 dagar och i Hälsingland lika länge. Där har hon sett havet och skogen, tjärnar och bergstoppar, ryckt gräs och svalt ett björklöv (det kom upp igen...). Hon har ätit sin lunch på en filt på stranden och fikat på konditori i Söderhamn. Hon kan hon!
Ett halvår kvar på ledigheten. Det kommer gå för fort....
Mycket Selma-nack-fjun-snusande ska hinnas med innan dess. Underbara unge!