If it’s me that was going to take it / then I know that it wouldn’t be straight
Kära publik.
Jag funderar lite på att göra något skoj med den här bloggen, i något slags hopplöst fåfängt försök att aktivera mig och mejsla ut en riktning. I alla fall om jag nu ska envisas med att kalla mig, eh, "serietecknare" eller "serieskapare".
Tack vare att jag fått upp ögonen får en rad amerikanska webbserier (huvudsakligen av kvinnliga serietecknare, no less!) har ett litet frö av inspiration såtts. Kan ha att göra med att jag ändå inte fokuserar på tecknandet hundra - eller ens sextio - procent just nu, men jag har ohyggliga withdrawals för att jag inte kan skapa, och framför allt för att jag inte kan slutföra något vettigt.
Dessutom måste jag ta tag i tecknandet på allvar, för det här dagkneget börjar knaka i fogarna. Jobbet i sig är verkligen inte så illa, men graden av seriositet från arbetsgivarna dalar stadigt, och det ger lite känslan av att det klokaste vore att likt råttorna lämna skeppet innan det går under. Eller spårar ut, om det nu råkar vara ett rälsburet skepp.
Vårens kurser börjar trilla in. De är väldigt annorlunda i omfång än tidigare, och färre. Men det handlar mer om förfrågningar om projekt, så vi får se hur många tillfällen jag kommer över.
Det vore verkligen roligt att ägna mer tid åt kurser och workshops; i fredags höll jag en entimmesföreläsning för ungefär 60 st niondeklassare inför deras slutprojekt i bild, närmare bestämt i ämnet serier och bildberättande. Det var så kul! Jag fick användning för min LOLutbildning!!
Planerade kvällen innan och satte ihop en liten PDF-presentation. Det blev typ såhär, fast snyggare och med struktur:
...Så klart är skissen alltid roligare att titta på än det tillrättalagda reslutet.
Och annars? Ja, det är ju en slags vardag.
Körlektioner, CSS och planera kurser. Och så telefonkneg. Har inte blivit mycket tuschat de senaste veckorna, trots att det nu är enklare och roligare än någonsin tidigare tack vare bra program (med awesome wacomsupport!!). Har skickat mail, och börjat följa upp mina sista möjligheter innan jag måste gå vidare.
Vill teckna. Liksom, så det nästan gör ont.
Idag ska jag gå raka vägen hem från kneget för att korrigera ett par misstag som jag skjutit upp att ordna. Dessutom är människor bara hanterbara i små kvantiteter just nu, och jag behöver reda ut både min frisyr (hej spindelväv!) och mina mål. Tjo!
Jag funderar lite på att göra något skoj med den här bloggen, i något slags hopplöst fåfängt försök att aktivera mig och mejsla ut en riktning. I alla fall om jag nu ska envisas med att kalla mig, eh, "serietecknare" eller "serieskapare".
Tack vare att jag fått upp ögonen får en rad amerikanska webbserier (huvudsakligen av kvinnliga serietecknare, no less!) har ett litet frö av inspiration såtts. Kan ha att göra med att jag ändå inte fokuserar på tecknandet hundra - eller ens sextio - procent just nu, men jag har ohyggliga withdrawals för att jag inte kan skapa, och framför allt för att jag inte kan slutföra något vettigt.
Dessutom måste jag ta tag i tecknandet på allvar, för det här dagkneget börjar knaka i fogarna. Jobbet i sig är verkligen inte så illa, men graden av seriositet från arbetsgivarna dalar stadigt, och det ger lite känslan av att det klokaste vore att likt råttorna lämna skeppet innan det går under. Eller spårar ut, om det nu råkar vara ett rälsburet skepp.
Vårens kurser börjar trilla in. De är väldigt annorlunda i omfång än tidigare, och färre. Men det handlar mer om förfrågningar om projekt, så vi får se hur många tillfällen jag kommer över.
Det vore verkligen roligt att ägna mer tid åt kurser och workshops; i fredags höll jag en entimmesföreläsning för ungefär 60 st niondeklassare inför deras slutprojekt i bild, närmare bestämt i ämnet serier och bildberättande. Det var så kul! Jag fick användning för min LOLutbildning!!
Planerade kvällen innan och satte ihop en liten PDF-presentation. Det blev typ såhär, fast snyggare och med struktur:
...Så klart är skissen alltid roligare att titta på än det tillrättalagda reslutet.
Och annars? Ja, det är ju en slags vardag.
Körlektioner, CSS och planera kurser. Och så telefonkneg. Har inte blivit mycket tuschat de senaste veckorna, trots att det nu är enklare och roligare än någonsin tidigare tack vare bra program (med awesome wacomsupport!!). Har skickat mail, och börjat följa upp mina sista möjligheter innan jag måste gå vidare.
Vill teckna. Liksom, så det nästan gör ont.
Idag ska jag gå raka vägen hem från kneget för att korrigera ett par misstag som jag skjutit upp att ordna. Dessutom är människor bara hanterbara i små kvantiteter just nu, och jag behöver reda ut både min frisyr (hej spindelväv!) och mina mål. Tjo!