Titta, hon snackar!
October, Round II
Jag har bestämt mig att slåss mot håglöshet och mindervärdeskomplex med mänsklighetens mäktigaste vapen: svammel och självbedrägeri.
Kom på ett supersmart sätt att bearbeta min ovilja att acceptera nunan jag blev tilldelad (förutom att porträttera mig själv som en ilsk liten pudel i serieform då, alltså): Jag kan ta kort av mig själv, popkonstifiera dem i Photoshop och vara sådär distansierad som bara en äkta uppmärksamhetstörstande bloggerska i sina mid-twenties kan vara!! Genialt.
Under oktober hade vi en liten prao på Otecknad. Hon heter Martina, är femton år och är helt uppdaterad vad gäller animu och mänga - så till den grad, faktiskt, att jag helt enkelt fick krypa till korset och inse att ja, jag är fucking old.
Tyvärr kunde jag inte erbjuda henne så värst mycket uppgifter eftersom alla i studion är självgående, så hon fick skissa en massa storyboards, lattja med karaktärsdesign och rastera i Photoshop med min åtta år gamla wacom (som för övrigt funkar utmärkt till denna dag, thank you very much).
Så här har mitt ritbord sett ut under stora delar av månaden. Fyrkantigt format är skoj.
Idag har jag (äntligen) gjort det här. Det är faktiskt vad jag borde göra nu. Slår vad om att det kommer att sluta med att jag gör det i helgen.
Det här är vad jag vill göra. Och gör i smyg.
Och, eftersom mitt Haborapportage blev en sådan smash-hit (borde jag bildblogga oftare när jag åker till små orter och slår dank mellan teckningskurser?) kommer här en sista Final Cut, eller: The Best of Habo:
Om ni undrar över tidningsartikeln, är den bara ett smakprov på Jönköpingspostens eminenta nyhetsrapportering, fullt i klass med Östersundspostens. Här är ett annat exempel på varför små ortstidningar är överlägsna i sin journalistik (<<-- och när jag läste rubriken på den här ingressen tänkte jag helt seriöst "YES! På riktigt?! En VADÅ föll...?! ...Åh.").
Nästa vecka ska jag ha en mangaföreläsning i Uppsala, och sedan bär det av till London för en långweekend. ♥ Jag har sjukt mycket att göra, hysteriskt dåligt med pengar och sitter dessutom och häckar utan några vidare framtidsutsikter.
Men om någonting blir klart nu ikväll så kanske det inte gör någonting.
Jag har bestämt mig att slåss mot håglöshet och mindervärdeskomplex med mänsklighetens mäktigaste vapen: svammel och självbedrägeri.
Kom på ett supersmart sätt att bearbeta min ovilja att acceptera nunan jag blev tilldelad (förutom att porträttera mig själv som en ilsk liten pudel i serieform då, alltså): Jag kan ta kort av mig själv, popkonstifiera dem i Photoshop och vara sådär distansierad som bara en äkta uppmärksamhetstörstande bloggerska i sina mid-twenties kan vara!! Genialt.
Under oktober hade vi en liten prao på Otecknad. Hon heter Martina, är femton år och är helt uppdaterad vad gäller animu och mänga - så till den grad, faktiskt, att jag helt enkelt fick krypa till korset och inse att ja, jag är fucking old.
Tyvärr kunde jag inte erbjuda henne så värst mycket uppgifter eftersom alla i studion är självgående, så hon fick skissa en massa storyboards, lattja med karaktärsdesign och rastera i Photoshop med min åtta år gamla wacom (som för övrigt funkar utmärkt till denna dag, thank you very much).
Så här har mitt ritbord sett ut under stora delar av månaden. Fyrkantigt format är skoj.
Idag har jag (äntligen) gjort det här. Det är faktiskt vad jag borde göra nu. Slår vad om att det kommer att sluta med att jag gör det i helgen.
Det här är vad jag vill göra. Och gör i smyg.
Och, eftersom mitt Haborapportage blev en sådan smash-hit (borde jag bildblogga oftare när jag åker till små orter och slår dank mellan teckningskurser?) kommer här en sista Final Cut, eller: The Best of Habo:
Om ni undrar över tidningsartikeln, är den bara ett smakprov på Jönköpingspostens eminenta nyhetsrapportering, fullt i klass med Östersundspostens. Här är ett annat exempel på varför små ortstidningar är överlägsna i sin journalistik (<<-- och när jag läste rubriken på den här ingressen tänkte jag helt seriöst "YES! På riktigt?! En VADÅ föll...?! ...Åh.").
Nästa vecka ska jag ha en mangaföreläsning i Uppsala, och sedan bär det av till London för en långweekend. ♥ Jag har sjukt mycket att göra, hysteriskt dåligt med pengar och sitter dessutom och häckar utan några vidare framtidsutsikter.
Men om någonting blir klart nu ikväll så kanske det inte gör någonting.