Har du ritat den där filmen?
Nu har jag kastat om färger och layout, eftersom den tidigare 'designen' (i brist på bättre ord) stack i ögonen och var direkt skadlig att glo på för länge. De nya färgerna är mer, öh, kvinnliga och gay. Plus att de påminner mig om gamla goa' Bus&Sprit.
Och nu, Den Gångna Veckan!
Jag älskar att föreläsa om mänga (läs; serier från jappland). Det är kul, det är tacksamt, och ungarna i mellanstadieåldern är perfekt att lära ut till (oftast har de ett slags tecknarintresse också, annars skulle de väl inte komma till de frivilliga kurserna). Bibliotek är bäst!
Den här veckan (mån-fre) hade jag sammanlagt sex kurstillfällen á 2-3 timmar, och på flera tillfällen hade en del ungar dubbelbokat sig för att få vara med igen. Jag vet att den här entusiasmen kan ha att göra med saker i stil med sportlov och frivilligt, men det känns ändå förbannat bra!
När jag slutligen ger upp på att kunna leva av tecknandet När jag ska komma på vad min inkomst ska bli vid sidan av tecknandet, kanske bildlärare kunde vara en idé. Kanske.
Det här hör hemma i Medley-bloggen, men eftersom väldigt få kommenterar där kanske det är bäst att dra det här också. Medley GOLD (I&II) är på väg att ta slut igen. Den säljer något bättre på AdLibris nu av någon anledning, vilket så klart är trevligt, men - är det någon idé att trycka upp nya exemplar efter att den här lilla högen tar slut?
Vidare; hur många skulle egentligen köpa en fyrakapitelssamlingsutgåva på ca 100 sidor? Det känns dumt att ge ut gammal skåpmat igen, men det är betydligt billigare. Sedan tillkommer det där att jag inte vill ge ut gamla, fula Kapitel I igen. Visst, jag älskar serien för dess tempo och dialog, men tuschningen är helt oförlåtlig.
Nu i höstas påbörjade jag faktiskt omtuschningen av Sida Ett, Sida Två, och Sida Tre, på grund av en chans som jag i egenskap av långsom, ostrukturerad och lat serietecknare sumpade.
Men det som påbörjades då kan kanske användas om jag skulle ta mig i nackskinnet och försöka skicka någonstans? Bör hela serien vara med, några utvalda sidor (+ skisser) eller någon slags CV-hybrid?
Vad tror ni?
Det första som inträffade när jag skulle hem var för övrigt feber och snor. Det känns dumt. Hade liksom tänkt att veckan i Stockholm skulle ha gjort mig superinspirerad, pigg och redo att ta itu med nya saftiga utmaningar. Istället rinner näsdjäveln som en kran, huvudet ekar, och till råga på allt har jag en synundersökning i eftermiddag. Nä, nu får det vara. Efter det här inlägget blir det marsch pannkaka till ritbordet, unga fröken Medin!
Det var skönt att träffa människor. Och Antilas serie har jag inte kunnat släppa, det finns så mycket i den som tilltalar den poetiske teknofilen inom mig. Upplägget är verkligen vackert, avskalat och träffsäkert.
Veckans citat
Ling: Hjälp mig i Sånik Ärr?
Lisa: Kanske det. Vad säger man när man vill ha hjälp, Ling? Det magiska ordet?
Ling: Gör det nu?
Och nu, Den Gångna Veckan!
Jag älskar att föreläsa om mänga (läs; serier från jappland). Det är kul, det är tacksamt, och ungarna i mellanstadieåldern är perfekt att lära ut till (oftast har de ett slags tecknarintresse också, annars skulle de väl inte komma till de frivilliga kurserna). Bibliotek är bäst!
Den här veckan (mån-fre) hade jag sammanlagt sex kurstillfällen á 2-3 timmar, och på flera tillfällen hade en del ungar dubbelbokat sig för att få vara med igen. Jag vet att den här entusiasmen kan ha att göra med saker i stil med sportlov och frivilligt, men det känns ändå förbannat bra!
När jag slutligen ger upp på att kunna leva av tecknandet När jag ska komma på vad min inkomst ska bli vid sidan av tecknandet, kanske bildlärare kunde vara en idé. Kanske.
Det här hör hemma i Medley-bloggen, men eftersom väldigt få kommenterar där kanske det är bäst att dra det här också. Medley GOLD (I&II) är på väg att ta slut igen. Den säljer något bättre på AdLibris nu av någon anledning, vilket så klart är trevligt, men - är det någon idé att trycka upp nya exemplar efter att den här lilla högen tar slut?
Vidare; hur många skulle egentligen köpa en fyrakapitelssamlingsutgåva på ca 100 sidor? Det känns dumt att ge ut gammal skåpmat igen, men det är betydligt billigare. Sedan tillkommer det där att jag inte vill ge ut gamla, fula Kapitel I igen. Visst, jag älskar serien för dess tempo och dialog, men tuschningen är helt oförlåtlig.
Nu i höstas påbörjade jag faktiskt omtuschningen av Sida Ett, Sida Två, och Sida Tre, på grund av en chans som jag i egenskap av långsom, ostrukturerad och lat serietecknare sumpade.
Men det som påbörjades då kan kanske användas om jag skulle ta mig i nackskinnet och försöka skicka någonstans? Bör hela serien vara med, några utvalda sidor (+ skisser) eller någon slags CV-hybrid?
Vad tror ni?
Det första som inträffade när jag skulle hem var för övrigt feber och snor. Det känns dumt. Hade liksom tänkt att veckan i Stockholm skulle ha gjort mig superinspirerad, pigg och redo att ta itu med nya saftiga utmaningar. Istället rinner näsdjäveln som en kran, huvudet ekar, och till råga på allt har jag en synundersökning i eftermiddag. Nä, nu får det vara. Efter det här inlägget blir det marsch pannkaka till ritbordet, unga fröken Medin!
Det var skönt att träffa människor. Och Antilas serie har jag inte kunnat släppa, det finns så mycket i den som tilltalar den poetiske teknofilen inom mig. Upplägget är verkligen vackert, avskalat och träffsäkert.
Veckans citat
Ling: Hjälp mig i Sånik Ärr?
Lisa: Kanske det. Vad säger man när man vill ha hjälp, Ling? Det magiska ordet?
Ling: Gör det nu?