Lexington
Sitter och äter halvdålig motellfrukost, chattar med min bror Eriks rumskompis samt försöker blogga samtidigt...
Igår morse lämnade vi Ashville ganska snabbt - för en amerikan var det säkert fint, men för en europe ganska ordinärt - och körde upp på Blue Ridge Parkway, såg några fantastiska vyer, bl a var vi uppe på, och åt lunch på, USAs högsta topp öst om Misissippi, Mt Mitchell. Vid det laget, lunchtid, hade vi bara tagit oss ungefär 30 miles (50 km) från utgångspunkten och kände att det var dags att börja köra motorväg för att komma någonvart, så vi tog oss ner från berget så fort vi kunde, och körde motorväg resten av dagen. När det började bli dags att stanna hittade vi den här orten, slumpvis på kartan, och stannade här.
Det visade sig vara ett riktigt lyckokast, en liten liten ort visst, men med vacker stadskärna, och åtminstone ett ställe som serverade riktigt bra mat! Erik åt en kycklingpasta och jag en köttfärslimpa, som båda var urgoda, och blev serverade av en tokglad tjej i nittonårsåldern, som duktigt och kunnigt berättade om deras mycket omfattande öllista.
Idag är tanken att vi snart ska checka ut, köra en liten del av den sista delen av Blue Ridge, kallad Skydrive, så den måste ju vara underbar, och sen ta oss ner till Washtington DCs utkanter, hitta ett specifikt mall som Erik tittat ut som har både Abercrombie&Fitch, Hollister och Coldstone (kläder, kläder, glass), shoppa som tokiga, sen hitta ett motell supernära huvudstaden eftersom vi behöver vara på flygplatsen i morgon fm och är lite oroliga för morgonrusningen.
Igår morse lämnade vi Ashville ganska snabbt - för en amerikan var det säkert fint, men för en europe ganska ordinärt - och körde upp på Blue Ridge Parkway, såg några fantastiska vyer, bl a var vi uppe på, och åt lunch på, USAs högsta topp öst om Misissippi, Mt Mitchell. Vid det laget, lunchtid, hade vi bara tagit oss ungefär 30 miles (50 km) från utgångspunkten och kände att det var dags att börja köra motorväg för att komma någonvart, så vi tog oss ner från berget så fort vi kunde, och körde motorväg resten av dagen. När det började bli dags att stanna hittade vi den här orten, slumpvis på kartan, och stannade här.
Det visade sig vara ett riktigt lyckokast, en liten liten ort visst, men med vacker stadskärna, och åtminstone ett ställe som serverade riktigt bra mat! Erik åt en kycklingpasta och jag en köttfärslimpa, som båda var urgoda, och blev serverade av en tokglad tjej i nittonårsåldern, som duktigt och kunnigt berättade om deras mycket omfattande öllista.
Idag är tanken att vi snart ska checka ut, köra en liten del av den sista delen av Blue Ridge, kallad Skydrive, så den måste ju vara underbar, och sen ta oss ner till Washtington DCs utkanter, hitta ett specifikt mall som Erik tittat ut som har både Abercrombie&Fitch, Hollister och Coldstone (kläder, kläder, glass), shoppa som tokiga, sen hitta ett motell supernära huvudstaden eftersom vi behöver vara på flygplatsen i morgon fm och är lite oroliga för morgonrusningen.