Onsdag
Vi gav oss ut på utflykt igen, denna gång den av
Scandorama kallade ”Normandies pärlor”. Denna utfärd började galet nog med en calvadosprovning. Jag vet inte hur vettigt det är att lägga in något som innebär alkoholförtäring vid halv tiotiden på morgonen?! Men alla överlevde, och jag tror inte att någon ens blev särskilt tokig. Själv skall jag väl inte påstå att jag inmundigade någon större mängd calvados. Det var inte riktigt min kopp te.
Pommeau var lite godare, och cidern var nog godast. Det var ett väldigt mysigt ställe vi var på dock,
Distillerie Christian Drouin, på en gård som tydligen var byggd på sextonhundratalet. Vi hade guide som pratade bra engelska, fast det nästan inte hördes, för hans accent var så fransk att det nästan lät som att han pratade franska. I ärlighetens namn verkade det inte vara någon större skillnad på calvadostillverkning och whiskeytillverkning, och det senare har jag ju sett några gånger genom åren. Av någon anledning tycks ett distilleri av ett eller annat slag nästan alltid ingå i sådana här resor. En sak är i alla fall säker … det är tur att det tillverkas en massa sherry, för gamla sherrytunnor verkar användas till lite av varje … På gården fanns en jättesöt liten vit vovve som tyckte att det var jätteskoj med en hel skock svenskar som gav honom uppmärksamhet och som nästan följde med oss vidare i bussen. Det var tur att vi såg honom smita ombord, för det kanske inte hade varit så skoj att upptäcka senare att man hade en fripassagerare …
Vi for vidare till Beauville där vi gick en liten sväng på strandpromenaden och sedan vidare till
Trouville där det var en marknad att titta på (ännu ett återkommande inslag i bussresor, verkar det som … Hur spännande är egentligen dessa marknader?) och så hann vi gå en liten sväng i den lilla stan, eftersom vi inte precis spenderade någon tid på att shoppa på marknaden. Vi träffades sedan bakom casinot och for vidare med bussen, efter att ha fått leta upp några bortsprungna medresenärer. Eller, jag vet inte om de var bortsprungna, men de kom väldigt sent i alla fall och Ingrid gav sig ut för att leta efter dem på ett håll medan Jone körde bussen åt ett annat. De dök upp till slut, som tur var. Och ja,
om någon tycker att de här besöken verkar väldigt hattiga och dattiga så tyckte vi det också. Det kändes inte jättemeningsfullt att stanna några minuter i varje stad, utan vi hade hellre haft mer tid på något ställe, och då företrädelsevis Honfleur, tror jag.
I
Honfleur hade vi mer tid, men där skulle vi hinna med att äta lunch, så det blev inte så mycket tid över till sight-seeing. Att äta är ju inte något som går snabbt i Frankrike! Dessutom tog det väl en stund innan vi lyckats bestämma oss för var och vad vi skulle äta. Det blev en liten restaurang nere vid den jättemysiga hamnen i alla fall. Jag åt en fantastiskt god kycklinggryta och Älskling
fick in en hel kastrull med musslor i vitlökssås … Jag lovar att vi åt oss mätta och mer därtill! Efteråt gick vi en liten sväng inåt stan, och jag insåg efter en liten stund att jag inte hade min jacka med mig. Sådant där är ju alltid lite otäckt, men när jag skyndat tillbaka till restaurangen så hängde jackan som tur var kvar på stolen där jag lämnat den … Tur det, för mina hemnycklar låg i jackan och det hade ju inte varit skoj att bli av med dem. Inte med jackan heller såklart … Tiden i Honfleur gick bara alltför fort och snart var det dags att stiga på bussen och fara tillbaka till Caen igen …
Älskling
och jag promenerade runt lite i Caen på eftermiddagen. Vi tittade på katedralen Église St-Etienne, som ligger i
Abbaye-aux-Hommes, som jag antar har varit ett kloster, men jag tror inte att det var det längre. Kyrkan var väldigt, väldigt stor men mycket tråkig inuti. Sedan promenerade vi vidare mot borgen
Château Ducal, en borg byggd av William Erövraren (eller i alla fall på uppdrag av honom). För den som undrar kan jag meddela att de inte säljer glass i restaurangen/baren som fanns inne i borgen. Det var glassväder, så vi kollade! Istället för att äta glass vandrade vi sedan in mot hamnområdet för att hitta någonstans att äta middag. Naturligtvis vandrade vi runt en stund innan vi kom fram till var vi skulle stanna … och på torget nere vid hamnen var det någon slags
gratis rockkonsert på G så där var en hel del liv och rörelse. Dessutom dök det upp en massa brandbilar som parkerade sig på torget en stund och sedan åkte därifrån, utan att vi lyckades räkna ut vad de gjorde där. Till slut bestämde vi oss för att äta på La Londes uteservering och det var riktigt mysigt att sitta där i solen … Det blev ännu en trerätters (plus lite snacks innan dess). För min del blev det charkuteritallrik, biff med potatis (som var alldeles för välstekt, till och med för mig) samt chokladfonderade frukter. Älskling
slog till på en skaldjurstallrik (bland annat åt han jätteläskiga havssniglar), en biff som var mer lagom stekt än min samt efterrätten
Île flottante, som han i princip inte hade en aning om vad det var när han beställde, men som tydligen föll honom mycket väl i smaken.
Efter middag och promenad hem till hotellet igen hände det nog inte så mycket mer … Vi hade ju tidig väckning morgonen efter, så det var inte läge att stanna uppe hela natten …
[Foton (c) Piglet 2010]