I-or
Måndag
Hm. Nu var det nära att jag började skriva på engelska. Jag hade redan formulerat början av inlägget på engelska i huvudet ... Knasigt! Det var rätt länge sedan jag bloggade på engelska nu, tror jag ... ibland saknar jag det. Precis som jag ibland saknade att blogga på svenska när jag gjorde det på engelska. Precis som jag saknar publikt bloggande när jag bloggar "endast för vänner" och vice versa. Jag är visst aldrig nöjd. Och ibland får jag för mig att blogga på franska. Jag undrar just hur många miljoner misstag jag gjorde i mitt franska inlägg ... kanske vill jag inte veta? Fast jag hoppas att någon berättar ändå. Skall jag kanske skryta för franskafröken sedan och säga att jag bloggar på franska? ;) Kanske inte. Älskling
påstår redan att jag är en "teacher's pet" eftersom jag brukar komma dit tidigt och sitta och prata med Martine. Bah! Han skulle ha sett mig på italienskalektionerna i gymnasiet, säger jag då. När jag viftade konstant med handen i luften, ungefär som Hermione ... Fast jag tror inte att jag var en besserwisser, som hon. Jag hoppas inte det!
Nåväl, vad jag tänkte skriva - på vilket språk det nu än månne vara - var i alla fall att jag känner mig nere idag också. Jag vet inte varför, men ... jag känner mig låg. Det är inte roligt. Och jag vet att det gör Älskling
orolig. Han frågar om det är något han har gjort. Det är det inte. Ingenting som han inte gjort heller. Det är bara jag som är sådan här. Ibland är jag gloomy. Ibland är jag I-or snarare än Piglet ... och jag undrar: Hur gör man för att älska sig själv? Jag tror att det är där någonstans jag misslyckas. Jag känner mig liten och obetydlig.
Jag försökte rycka mig själv ur håglösheten genom att pyssla lite - kände absolut att jag inte skulle klara av att sitta i soffan framför TV:n hela kvällen, trots att det är mysigt att gosa med Älskling
- men jag vet inte hur bra det gick. Det är svårt att pyssla när man inte är riktigt motiverat. Precis som med det mesta ... motivation är ju bra att ha. Knåpade ihop ett bidrag till FruarnaLiljas veckoutmaning, som verkar vara tillbaka efter deras flyttstök. Jag har använt cardstock och designpapper från Slöjd-detaljer, min Nellie Snellen punch, en glöggreceptstämpel & en God Jul-stämpel från Kortmakaren, lite band (som är sådana där som sitter inuti tröjor när man köper dem), hjärtklistermärken och glitterglue. Tyckte nog att resultatet blev lite dystert ... Kanske är det inte lämpligt att göra julkort när man är nere?! I helgen gjorde jag även fyra i princip likadana kort som jag har tänkt använda till adventskaffeinbjudningar. Inte så jätteavancerade, men jag tyckte att de blev ganska söta, med lite Hello Kitty-papper, presentpapper, glitterglue, en snöflingepunch från EK success och en stämpel från Kortmakaren ...
Nej, nu tror jag att det är hög tid att krypa in i Älsklings
famn!
Hm. Nu var det nära att jag började skriva på engelska. Jag hade redan formulerat början av inlägget på engelska i huvudet ... Knasigt! Det var rätt länge sedan jag bloggade på engelska nu, tror jag ... ibland saknar jag det. Precis som jag ibland saknade att blogga på svenska när jag gjorde det på engelska. Precis som jag saknar publikt bloggande när jag bloggar "endast för vänner" och vice versa. Jag är visst aldrig nöjd. Och ibland får jag för mig att blogga på franska. Jag undrar just hur många miljoner misstag jag gjorde i mitt franska inlägg ... kanske vill jag inte veta? Fast jag hoppas att någon berättar ändå. Skall jag kanske skryta för franskafröken sedan och säga att jag bloggar på franska? ;) Kanske inte. Älskling
påstår redan att jag är en "teacher's pet" eftersom jag brukar komma dit tidigt och sitta och prata med Martine. Bah! Han skulle ha sett mig på italienskalektionerna i gymnasiet, säger jag då. När jag viftade konstant med handen i luften, ungefär som Hermione ... Fast jag tror inte att jag var en besserwisser, som hon. Jag hoppas inte det!
Nåväl, vad jag tänkte skriva - på vilket språk det nu än månne vara - var i alla fall att jag känner mig nere idag också. Jag vet inte varför, men ... jag känner mig låg. Det är inte roligt. Och jag vet att det gör Älskling
orolig. Han frågar om det är något han har gjort. Det är det inte. Ingenting som han inte gjort heller. Det är bara jag som är sådan här. Ibland är jag gloomy. Ibland är jag I-or snarare än Piglet ... och jag undrar: Hur gör man för att älska sig själv? Jag tror att det är där någonstans jag misslyckas. Jag känner mig liten och obetydlig.
Jag försökte rycka mig själv ur håglösheten genom att pyssla lite - kände absolut att jag inte skulle klara av att sitta i soffan framför TV:n hela kvällen, trots att det är mysigt att gosa med Älskling
- men jag vet inte hur bra det gick. Det är svårt att pyssla när man inte är riktigt motiverat. Precis som med det mesta ... motivation är ju bra att ha. Knåpade ihop ett bidrag till FruarnaLiljas veckoutmaning, som verkar vara tillbaka efter deras flyttstök. Jag har använt cardstock och designpapper från Slöjd-detaljer, min Nellie Snellen punch, en glöggreceptstämpel & en God Jul-stämpel från Kortmakaren, lite band (som är sådana där som sitter inuti tröjor när man köper dem), hjärtklistermärken och glitterglue. Tyckte nog att resultatet blev lite dystert ... Kanske är det inte lämpligt att göra julkort när man är nere?! I helgen gjorde jag även fyra i princip likadana kort som jag har tänkt använda till adventskaffeinbjudningar. Inte så jätteavancerade, men jag tyckte att de blev ganska söta, med lite Hello Kitty-papper, presentpapper, glitterglue, en snöflingepunch från EK success och en stämpel från Kortmakaren ...
Nej, nu tror jag att det är hög tid att krypa in i Älsklings
famn!