Jag köper min kärlek för Whiskas
Jag har bestämt mig för att skaffa en katt. Jag behöver känna att någon behöver mig, och jag behöver kroppskontakt med en levande varelse. Båda kan tillgodoses av ett husdjur, och jag tror en katt är det som passar mig bäst med tanke på livsomständigheter av olika slag. Jag är ingen kattmänniska egentligen, och fick jag välja utan att ta praktiska hänsyn skulle jag nog helst skaffa en hund, men jag har haft katt tidigare och vet hur det funkar. Jag tänkte i första hand ta hand om en adoptivkatt, dels naturligtvis för att göra en god gärning och dels för att det kan vara skönt med en katt som redan är färdiguppfostrad och kastrerad och så.
Jag mailade Djurskyddet i dag och berättade lite om mig själv, hur jag lever och vilken sorts katt jag tror passar mig bäst, och bad dem ringa. Om de inte gör det i morgon får jag ringa mobilnumret på deras hemsida. (Jag tycker illa om att ringa mobiler, särskilt när det inte är i jobbet, för det är helt omöjligt att veta hur pass väl eller dåligt tajmat ens samtal är, och därför undviker jag det i görligaste mån. Särskilt när det gäller okända människor.) Vi får se om de har någon som skulle passa. Jag har tittat på deras hemsida och sett några som anges passa som ensam- och innekatt. Annars blir det en kattunge - och det är ju inte helt fel det heller! I vilket fall blir det hämtning efter jul, när jag varit i Uppsala.
Lite egoistiskt och beklämmande känns det att köpa ett oskyldigt djur för att täcka ett behov jag egentligen skulle behöva få fyllt av människor. Det är nog en av anledningarna till att jag i första hand vänder mig till Djurskyddet; för att göra det hela lite mer altruistiskt. Men det är ju egentligen alltid en egoistisk handling att skaffa husdjur.
Jag mailade Djurskyddet i dag och berättade lite om mig själv, hur jag lever och vilken sorts katt jag tror passar mig bäst, och bad dem ringa. Om de inte gör det i morgon får jag ringa mobilnumret på deras hemsida. (Jag tycker illa om att ringa mobiler, särskilt när det inte är i jobbet, för det är helt omöjligt att veta hur pass väl eller dåligt tajmat ens samtal är, och därför undviker jag det i görligaste mån. Särskilt när det gäller okända människor.) Vi får se om de har någon som skulle passa. Jag har tittat på deras hemsida och sett några som anges passa som ensam- och innekatt. Annars blir det en kattunge - och det är ju inte helt fel det heller! I vilket fall blir det hämtning efter jul, när jag varit i Uppsala.
Lite egoistiskt och beklämmande känns det att köpa ett oskyldigt djur för att täcka ett behov jag egentligen skulle behöva få fyllt av människor. Det är nog en av anledningarna till att jag i första hand vänder mig till Djurskyddet; för att göra det hela lite mer altruistiskt. Men det är ju egentligen alltid en egoistisk handling att skaffa husdjur.