Jag.

Mar 17, 2010 13:05

Sitter i skolan och väntar på att få börja... Det känns som att tiden bara rusar iväg, den går för fort! Samtidigt så vill jag ju självklart att det ska vara så för nu vill jag ha vår och solsken. Jag vill ha pussar och kramar och kärlek och respekt! Frihet att göra vad jag vill, när jag vill. Känslan av att jag är oövervinerlig, känslan av att allting är framför mig och ingenting bakom mig, känslan av nervositet, men samtidigt känslan av trygghet.

Det blev ingenting, vilket jag visste. Säger det inte klick så funkar det helt enkelt inte, så är det bara. Jag fick några fina minnen i alla fall, dem ska jag bära med mig hela livet. Jag är glad och det är huvudsaken, det är nog bättre såhär, jag vill ju ändå inte ha det där andra.

På tal om något annat: vem säger att kärleken måste vara i ett monogamt och stängt förhållande? Det funkar verkligen inte för mig, sluta säga emot, jag vet det. Jag vill inte leva med en speciell person resten av mitt liv och aldrig få titta åt någon annan. Jag vill inte vara så instängd, det är inte fint, det är bullshit! Jag vill älska obegränsat, jag vill vara kär utan hinder. Jag vill ha en fin relation där det är känslor som spelar roll och inte antalet personer en känner känslorna för. Jag vill att vi ska kunna träffas när vi vill, när vi längtat så mycket efter varandra att vi inte kan låta bli. Jag vill att vi ska vara fler än två, jag vill att vi ska vara obegränsade. Jag vill att alla ska ha sitt liv, vi ska inte vara en, vi ska vara flera. Jag vill inte dela själ, vi får aldrig bli ett. Det betyder så mycket mer att öppna sig för varandra och visa sitt innersta än vad det betyder att bli samma person, Vi får inte vara fega, vi måste våga vara individer. Vi får inte följa normen utan får bara följa hjärtat. Vad skulle vår kärlek för varandra betyda om vi blev samma person? Då blir en ju bara narcissist och det är inte den sortens kärlek som jag står för. Vi får inte betyda mer för varandra än vad våra riktigt nära vänner gör, utan vi ska alla vara jämlikar. Vi ska inte behöva bo ihop och inte heller alltid behöva träffas. Jag vet att jag upprepar mig, men det är så jag känner. Detta är jag och det är mina önskningar jag skriver om. Det är är därför jag måste vänta och ha tålamod. Det är därför jag aldrig ger upp. Jag vill åldras! Snabbt!

Btw: någon som vet vart en kan köpa en binder i mini-storlek?
 

life, school, love, shopping, politics

Previous post Next post
Up