my poems.
Här är några dikter till mitt projektarbete som jag har skrivit... och varenda en av dem har en stark mening. Dem kommer rakt ifrån mitt hjärta....
Jag älskar min syster mer än någon förstår. Hon står vid min sida vart jag än är och går. Hon får mig att skratta när ingen annan får. Hon har alltid varit någon som jag alltid velat vara. Hon är den där trygga och jag är den svaga. Hon har alltid varit den fina av oss två och de har ibland fått mig att vilja gå. Men ändå, ändå så har hon alltid stått där vid min sida. Jag kommer aldrig att få allt de fina hon har men jag har försökt i många mina dar. Att veta att denna underbara människa är min syster ger mitt liv en sådan lyster. Malin du är för alltid min syster. Och du får mig aldrig att känna mig dyster.
När jag sitter där på stranden med fötterna nere i sanden så kan jag inte sluta tänka på när du gav mig kalla handen. Och vad du än gjorde och vad du än sa så var det ändå alltid dig jag ville ha. Dina armar dina händer och dina spikraka tänder. Jag önskar att du mig aldrig vänder men jag tar en dag i sänder. Och vad som än händer och vad som än sker så är de ändå alltid dig jag ser....
När livet var som svårast och jag inte orkade gå så fick du mig ändå att förstå. Livet är så mycket mer och de handlar om att ta och ge. När jag inte orkade se eller höra så viskade du ändå i mitt öra; Emma jag älskar att dig få röra. Du måste på mig höra; att vad som än händer och vad som än sker så sluta aldrig att le. Vet du att ditt leende får mig att smälta och de är med detta du får mig att vilja vänta.
Dina läppar mot mina och att ha dig vid min sida får mig nästan att börja grina. Dina ögon är som stjärnorna om natten och dem får mig att gå igenom eld och vatten. Att vi båda har sårat varandra har jag många gånger förstått men dig går aldrig att glömma bort. Jag vet inte vad de speciella med dig är som får mig att känna just så här.
Jag älskar min syster mer än någon förstår. Hon står vid min sida vart jag än är och går. Hon får mig att skratta när ingen annan får. Hon har alltid varit någon som jag alltid velat vara. Hon är den där trygga och jag är den svaga. Hon har alltid varit den fina av oss två och de har ibland fått mig att vilja gå. Men ändå, ändå så har hon alltid stått där vid min sida. Jag kommer aldrig att få allt de fina hon har men jag har försökt i många mina dar. Att veta att denna underbara människa är min syster ger mitt liv en sådan lyster. Malin du är för alltid min syster. Och du får mig aldrig att känna mig dyster.
När jag sitter där på stranden med fötterna nere i sanden så kan jag inte sluta tänka på när du gav mig kalla handen. Och vad du än gjorde och vad du än sa så var det ändå alltid dig jag ville ha. Dina armar dina händer och dina spikraka tänder. Jag önskar att du mig aldrig vänder men jag tar en dag i sänder. Och vad som än händer och vad som än sker så är de ändå alltid dig jag ser....
När livet var som svårast och jag inte orkade gå så fick du mig ändå att förstå. Livet är så mycket mer och de handlar om att ta och ge. När jag inte orkade se eller höra så viskade du ändå i mitt öra; Emma jag älskar att dig få röra. Du måste på mig höra; att vad som än händer och vad som än sker så sluta aldrig att le. Vet du att ditt leende får mig att smälta och de är med detta du får mig att vilja vänta.
Dina läppar mot mina och att ha dig vid min sida får mig nästan att börja grina. Dina ögon är som stjärnorna om natten och dem får mig att gå igenom eld och vatten. Att vi båda har sårat varandra har jag många gånger förstått men dig går aldrig att glömma bort. Jag vet inte vad de speciella med dig är som får mig att känna just så här.