I wanna love you maybe three days a week
Dags for manadens inlagg kanske?
Jag var uppe jattetidigt i dag, 7:40 am. For forsta gangen under min 8 manader langa vistelse i England lamnade jag lillskiten i skolan. Sen gick jag hem och la mig igen och sov till 12:00. Tydligen har ens dygnsrytm med ens hormoncykel att gora. Mina hormoner gor att jag aldrig vill ga och lagga mig och som konsekvens till det vaknar jag jattesent och helt utmattad aven fast jag sovit i mer an 9 timmar. Fast mitt problem ar att jag sover sa javla daligt. Under en natt vaknar jag minst 5 ganger, och varje gang jag vaknar kanner jag mig sjukt stressad av nagon anledning. What's haunting me?
Nagot star i alla fall inte helt ratt till for tillfallet. Jag ar aldrig hungrig utan ater bara pa ren rutin och mar alltid illa efter att jag har atit (vilket i sin tur har lett till att jag gatt ner 3 kilo de senaste 2 veckorna. Jag klagar inte). Jag ar trott jamt och standigt och gar bara och langtar efter att dagarna ska forsvinna sa att jag kan ga och lagga mig i sangen och lasa The Libertines - Bound Together for att sen somna och dromma om Carl och Pete och sova sa lange jag bara kan.
Angest? Angest over att jag aker hem till Sverige om 6 veckor fast jag egentligen inte vill. Angest over att jag slosar bort mina kvarvarande dagar pa att sitta med datorn i knat istallet for att umgas med kompisar som jag formodligen inte kommer att traffa pa ett bra tag efter att jag lamnat England. Angest over att dom kommer att komma till mitt England. Angest over att jag inte har berattat for mamma att jag ska aka till Hultsfred.
Okej, det ar ganska mycket som tynger mig. Det dar ar formodligen bara toppen pa isberget.
Ibland skulle det vara skont om det gick att ta bort vissa dagar pa veckan. Typ mandag-torsdag.
Jag var uppe jattetidigt i dag, 7:40 am. For forsta gangen under min 8 manader langa vistelse i England lamnade jag lillskiten i skolan. Sen gick jag hem och la mig igen och sov till 12:00. Tydligen har ens dygnsrytm med ens hormoncykel att gora. Mina hormoner gor att jag aldrig vill ga och lagga mig och som konsekvens till det vaknar jag jattesent och helt utmattad aven fast jag sovit i mer an 9 timmar. Fast mitt problem ar att jag sover sa javla daligt. Under en natt vaknar jag minst 5 ganger, och varje gang jag vaknar kanner jag mig sjukt stressad av nagon anledning. What's haunting me?
Nagot star i alla fall inte helt ratt till for tillfallet. Jag ar aldrig hungrig utan ater bara pa ren rutin och mar alltid illa efter att jag har atit (vilket i sin tur har lett till att jag gatt ner 3 kilo de senaste 2 veckorna. Jag klagar inte). Jag ar trott jamt och standigt och gar bara och langtar efter att dagarna ska forsvinna sa att jag kan ga och lagga mig i sangen och lasa The Libertines - Bound Together for att sen somna och dromma om Carl och Pete och sova sa lange jag bara kan.
Angest? Angest over att jag aker hem till Sverige om 6 veckor fast jag egentligen inte vill. Angest over att jag slosar bort mina kvarvarande dagar pa att sitta med datorn i knat istallet for att umgas med kompisar som jag formodligen inte kommer att traffa pa ett bra tag efter att jag lamnat England. Angest over att dom kommer att komma till mitt England. Angest over att jag inte har berattat for mamma att jag ska aka till Hultsfred.
Okej, det ar ganska mycket som tynger mig. Det dar ar formodligen bara toppen pa isberget.
Ibland skulle det vara skont om det gick att ta bort vissa dagar pa veckan. Typ mandag-torsdag.